| Publicerad 1918 | Lämna synpunkter |
EFTERRÄKNING äf3ter~rä2kniŋ, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
1) till EFTERRÄKNA 1: efterräknande, beräkning, kalkyl(ering); överslag, uträkning. (Den gamle Simeon hade) aff flijtigh studerning j Scrifftenne och nogha effter rekning .. kunnet merkia, huruledes tijdhen nalkades j hwilkom Gudz Son skulle warda menniskia. L. Petri 3 Post. 52 b (1555). När som min fader eller moder willia giöra effterräkning med mig, tå äga the lijten fosterlöhn at taga för mig, ty the hafwa .. ringa kostnad anwändt på mig här til dags. Peringskiöld Vilk. 167 (1715). (Han) hade .. vid efterräkning .. anmärkt, att hon samma dag fyllt 21 år, 6 månader. Almqvist Jagtsl. 18 (1832). Sundén (1885).
2) till EFTERRÄKNA 2: granskning av en räkning l. beräkning; omräkning, kontrollräkning. Schenberg (1739). Weste (1807). Cavallin (1875).
1) (†) balans, underbalans; i uttr. komma l. råka i efterräkning o. d., komma på balans, ej kunna redovisa l. ej kunna fullgöra sina förbindelser; jfr BAKRÄKNING 2. En hop .. landshöfdingar komma i en faselig diup effterräkning, så att den på 6, den 10 och den 12 tusen daler silfvermynt kommer till korta. Ekeblad Bref 1: 222 (1653; jfrt med hskr.). Iag (är) oskyldigt wjs .. råkad i svår Balance och effterräkning. Växiö domk. akt. 1737, nr 258. Tessin Bref 1: 113 (1751). Dalin (1850).
2) [jfr motsv. anv. i t.] efteråt framlämnad skuldfordran l. räkning; fordran l. krav som göres i en redan avslutad (l. ss. avslutad ansedd) transaktion l. i fråga om redan förut redovisad förvaltning av penningmedel o. d.; retroaktiv fordran; räkning gm vilken ett tillägg göres i ett förut överenskommet pris o. d.; förr äv.: moträkning; jfr BAKRÄKNING 3. Stannar kostnaden nu vid detta, så att jag slipper några efterräkningar? Förfrågades om nogon Caution, Obligation, Rättegångh eller annat war som huset graverade, eller effter Rechning förorsaka kunde? Bouppteckn. 1671. Comminister Ringius hade förr bordt sådant (dvs. ej erlagd löningsspannmål) utsöka, och ei komma med så lång efterräckning. Växiö domk. akt. 1751, nr 371. Efterräkning emot Skattskyldiga för Krono-Utlagor, bör (enl. kungl. brev av d. 10 juni 1795) icke sträckas längre tilbaka, än .. Tre År. Lundequist 3 Sammandr. ang. kammarv. 821 (1821). Dalin (1850). Som ett frodigt träd oupphörligt framskjuter nya grenar, så födde ock reduktionsarbetet af sig ständigt nya efterräkningar. Carlson Hist. 5: 113 (1879). År 1694 får Swaan efterräkning från Västerljung rörande något slarf i räkenskaperna fr(ån) sin v(ice) pastorstid där. Hagström Herdam. 2: 271 (1898).
3) [jfr motsv. anv. i eng.] räkenskap som avfordras ngn (för gärning l. verksamhet), särsk. med tanke på att fordran på räkenskap kommer oväntat l. sedan vederbörande redan trott sig befriad från ansvar i saken; efterföljande räfst, vidräkning (med ngn, för l. med ngt). En skarp l. sträng efterräkning. Skydda sig mot efterräkning(ar). Bælter Strid. o. segr. christen 177 (1743, 1748). Efterräkningar på afslutne ärender äro de värsta frö til oenighet. Posten 1769, s. 466. (Karl XI:s förmyndare) frikallades från all efterräkning. Svedelius i SAH 21: 346 (1841). Efterräkningarna i en annan verld. Pallin Medelt. hist. 88 (1872). Den efterräkning, .. (G. II A. vid sin första riksdag) höll med adeln för dess grofva försummelser i rusttjenstens utgörande under 1612 års fälttåg. M. Weibull i Ill. Sv:s hist. 4: 101 (1879). De Geer .. ville (vid riksdagen 1789) tillställa en efterräkning med krigspolitiken. L. Stavenow i Sv:s hist. 8: 136 (1904). — särsk. (†) om (skarp o. tillrättavisande) kritik av litterärt l. vetenskapligt arbete o. d. Dalin Vitt. 3: 503 (c. 1750). Du (har) lemnat vår uppsats utan vidare efterräkning. Runeberg E. skr. 2: 252 (1858).
4) (mindre br.) olycklig l. obehaglig (på-) följd, eftersläng. En man .. som på sina hvilostunder gerna kastar sig i nöjenas hvirfvel, fullkomligt obekymrad om efterräkningarna. Lundgren Mål. ant. 1: 280 (1849, 1870). En badstuga uppvärmde .. mina afkylda leder och befriade mig från alla vidare efterräkningar (av förkylningen). Castrén Res. 1: 233 (1852).
-ÅR, pl. (†) kam. antal år (från en viss tidpunkt räknat) för vilka efterräkning (i ett visst fall) kunde framställas. Lundequist 3 Sammandr. ang. kammarv. 821 (1821).
Spalt E 203 band 7, 1918