Publicerad 1919   Lämna synpunkter
EFTERTECKNA äf3ter~tek2na, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING (se d. o.).
Etymologi
[av EFTER o. TECKNA; jfr d. eftertegne, ävensom holl. nateekenen, t. nachzeichnen]
1) [till EFTER- 8] (†) i p. pf.: nedan upptecknad, nedanskriven, nedannämnd; undertecknad. Thesse efftertecknadhe Kännemärcken. L. Paulinus Gothus Pest. 89 b (1623). Jagh eftertecknat. Växiö domk. akt. 1652, nr 82. Emellan oss efterteknade är följande öfverenskommelse träffad. Därs. 1793, nr 218.
2) [till EFTER- 8 c] gm teckning förtydliga l. ifylla (linje å ett mönster l. en figur o. d.). Lärjungen .. tager .. svartkritan, eftertecknar (de med blyerts förut uppdragna) konturerna sorgfälligt och schatterar sedan det hela. Sandström KraneMatena 44 (1840).
3) [till EFTER- 11 c; jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] gm teckning efterbilda, kopiera (teckning, målning o. d.); avbilda, teckna efter (modell o. d.). En liten bok, på hvars blad .. dottern .. eftertecknat förebilderna. Atterbom Minnen 238 (1817). Slarfvigt lärdes man i akademien att efterteckna antiker eller modeller. Estlander Konst. hist. 516 (1867). AB 1890, nr 40, s. 2.

 

Spalt E 262 band 7, 1919

Webbansvarig