Publicerad 1920   Lämna synpunkter
EGYPTIER ejyp4tsier, äv. -p4sier l. -p4tier, ngn gg 0302, ngn gg äj-, l. (i sht i pl.) EGYPTER ejyp4ter, ngn gg äj-, m.; best. -n; pl. =.
Ordformer
(stundom skrivet äg- l., förr, æg-. egyptier 1 Mos. 12: 14 (Bib. 1541; pl.), Lex. Linc. (1640; under ægyptius; sg.) osv. egyptie 1 Mos. 39: 5, 5 Mos. 23: 7 m. fl. ställen (Bib. 1541, 1703: Egyptien(s); sg. best.), Bliberg Acerra 276 (1737: Egyptien; sg. best.). egypter Apg. 7: 22 (NT 1526; pl.), Lundin Bortom Alp. 97 (1883: egyptern; sg. best.) osv. egypt Nordenstreng Europas människoraser 226 (1917: egypten; sg. best.). -gip- Carl IX Bevijs I 3 b (1604))
Etymologi
[jfr d. ægypter, t. ägypter, av lat. ægyptius, avl. av Ægyptus, Egypten; jfr KOPT]
invånare i Egypten, person från Egypten. Apg. 7: 22 (NT 1526). Egyptien skalt tu ey .. hålla för styggelse. 5 Mos. 23: 7 (Bib. 1541). Jorden (i Egypten) ligger .. numera mest i européers händer, och egyptern är egentligen blott en arbetsslaf i eget land. AB 1890, nr 1, s. 3.

 

Spalt E 337 band 7, 1920

Webbansvarig