Publicerad 1920   Lämna synpunkter
ELABORERA e1labωre4ra l. el1-, l. -o- l. -å-, l. 01—, i Sveal. äv. —32, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Etymologi
[jfr t. elaborieren, fr. élaborer, ävensom eng. elaborate, av lat. elaborare, utarbeta, bearbeta, av e-, ut (se EX-), o. laborare, anstränga sig, bemöda sig, arbeta]
omsorgsfullt l. noggrant utarbeta; i sht med avs. på litterärt alster. Hausen Antiqv. forskn.-resa 1876, s. 4 (i handl. fr. 1653). Han .. brukar all mögelig flijt, at lärdt och väl sine predikningar elaborera. Växiö domk. akt. 1722, nr 152. Någon elaborerad stil brydde .. (Linné) sig .. icke om. Schück o. Warburg Sv:s litt. 2: 60 (1917).

 

Spalt E 396 band 7, 1920

Webbansvarig