Publicerad 1921   Lämna synpunkter
ELDSVÅDA el3ds~vå2da l. 4~10, vard. äv. el3s~ l. el4s~, l. el3d~svå2da l. 4~10, vard. äv. el3~ l. el4~ (e`ldsvåda Weste), r. l. f.; best. -an; pl. -or ((†) -ar Schroderus Os. 2: 232 (1635), Arnell Stadsl. 453 (1730)).
Ordformer
(elds- GR osv. eld- BtÅboH I. 1: 32 (1554). — -våde, i nom.: Schroderus Dict. 59 (c. 1638), Lind; i oblik kasus: GR, BtSödKultH 12: 30 (1593). -våda, i oblik kasus: BtÅboH I. 1: 32 (1554) osv.; i nom.: Alm. 1638, s. 15, osv.)
Etymologi
[fsv. elds vadhe, motsv. d. ildsvaade; av ELD 2 o. VÅDA]
1) (†) fara för eld, eldfara, brandfara. (Vi vilja icke) att staden skall vare upfyltt medt sådane skadelige huuss (dvs. som trähus) för eeldzvådhe och månge andre orsaker skuldh. GR 24: 393 (1554). Lind (1749; under gefahr).
2) (av våda l. gm avsiktlig antändning uppkommen) brand av sådan omfattning att den åstadkommer stor skada l. förstörelse på byggnader o. deras innehåll o. d.; jfr BRAND. En häftig eldsvåda utbröt i dag och rasade under flera timmar, innan den släcktes. (Eremiten skall hava) allenast medh itt Ord vthsläckt store Eldzwådar. Schroderus Os. 2: 232 (1635). Tre flyttningar äro så goda som en eldsvåda. Granlund Ordspr. (c. 1880). Lunds domkyrka .. var under något mera än hundra år utsatt för fyra eldsvådor. C. R. Nyblom hos Schück o. Lundahl Läseb. 1: 100 (1901).
Ssgr (till 2): ELDSVÅDE-TILLBUD~02 l. ~20. Lundell (1893). Ett hotande eldsvådetillbud uppstod i dag på morgonen i Liljeholmens stearinljusfabrik. Ner. alleh. 1896, nr 20, s. 2. —
-UNGE. (vard.) mindre eldsvåda, eldsvådetillbud. SDS 1895, nr 173, s. 2.

 

Spalt E 441 band 7, 1921

Webbansvarig