| Publicerad 1921 | Lämna synpunkter |
ELIXIR e1liksi4r l. el1-, starkt vard. -lek- l. -läk-, n. (Stiernman Com. 4: 1165 (1688) osv.) ((†) r. Bruno Sluga gubb. 71 (1755), Bremer Nina 425 (1835)); best. -et (ss. r. -en); pl. = (Sahlstedt (1773) osv.) l. -er (Wallerius Hydrol. 102 (1748), Lundell).
1) inom alkemien: hypotetiskt preparat som ansågs kunna förvandla metaller till guld l. silver o. skänka oinskränkt livslängd. Det stora elixiret, av röd färg, förvandlar metaller till guld; det lilla elixiret, av vit färg, förvandlar dem till silver. (O! livsens träd!) O rart præservativ! som öfwer momie (dvs. mumiekött, förr ansett ss. undergörande läkemedel) wäger, / Och alt thet Elixir som Alchymi tilsäger. Spegel Öp. par. 20 (1705). Ett elixir hvars underb(ara) verkan / Till 1000 år vår lefnad kan förlänga. Stagnelius (SVS) 4: 304 (1823). Söderbaum Berzelius 5 (1899). — jfr LIVS-ELIXIR.
2) (i sht förr) benämning på (olika slag av) mixtur (essens l. tinktur) som anses förläna hälsa o. förlänga livet; ofta allmännare: stärkande mixtur för invärtes l. utvärtes bruk; numera bl. (med undantag för vissa hårvatten) i l. ss. benämning på olika slag av patentmedicin. Engelskt Elixir. Stiernman Com. 4: 1165 (1688). Elixir .. är ännu tjockare än Essencer, knapt igenomskinlige af mörk färg. Wallerius Chem. phys. 1: 315 (1759). Et försökt Elixir för Colique. Bruno Kloka gumm. 89 (1762; rubrik). Hygiea 1839, s. 150. Lindgren Läkem. 76 (1918). — jfr BRÖST-, GIKT-, HÅR-, LIVS-, MAG-, PEST-, RABARBER-, UNDER-ELIXIR m. fl.
3) mer l. mindre bildl. Bremer Nina 425 (1835). Och fastän kälens tyranni består, / är vinden full av sydligt elixir. Österling Idyll. b. 32 (1917).
Spalt E 472 band 7, 1921