Publicerad 1922   Lämna synpunkter
EMBARKERA aŋ1barke4ra, äv. am1– l. äm1-, i Sveal. äv. -e3ra2 (anngbarrkèra Dalin, aŋ1barke4ra l. äm- Lyttkens o. Wulff (1911)), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING, EMBARKATION -atʃω4n l. -aʃ- (föga br., Gosselman Col. 1: 84 (1828)).
Ordformer
(förr vanl. skrivet -barqu-; ambarcera OxBr. 6: 31 (1628))
Etymologi
[liksom d. embarkere, t. embarquieren, eng. embark, av fr. embarquer, av en, in (se I, prep. o. adv.) o. barque, båt, fartyg (se BARK, sbst.2)]
1) sjömil. tr.: inskeppa (trupper, vapen o. d.). Det ankombne folck .. blifwer i desse dagar embarqueret. HSH 5: 82 (1641). Natt och dag embarqueras Ammunition och Canoner. SP 1779, s. 683. Gosselman Col. 2: 273 (1828).
2) intr. (förr stundom refl.): gå ombord (på fartyg), inskeppa sig; i sht om trupper, fartygsbesättning o. d. OxBr. 6: 31 (1628). Jag .. embarquerade mig (i Travemünde) uti en farkost, som ärnade sig till Sverige. KKD 6: 326 (c. 1743). Flottan .. utrustades, och ett betydligt antal trupper embarkerade på densamma. Gyllengranat Sv:s sjökr. 1: 169 (1840). Så snart besättningen embarkerat. UFlott. 1: 50 (1896).
Ssgr: EMBARKERINGS-CHEF. sjömil. Regl. f. fl. 1875, 3: 53. —
-DAG. särsk. sjömil. Vår flotta 1912, s. 22. —
-FARTYG. slup l. barkass o. d. som användes vid embarkering av trupper. C. A. Ehrensvärd Brev 1: 186 (1789). —
-ORT. VDAkt. 1704, nr 161. —
-PLATS. Loenbom M. Stenbock 2: 177 (cit. fr. 1711).

 

Spalt E 496 band 7, 1922

Webbansvarig