Publicerad 1922   Lämna synpunkter
EMOLLIERANDE e1molie4rande l. em1-, i Sveal. äv. -e3rande2, p. adj.; n. o. adv. =.
Etymologi
[jfr t. emollierend, fr. émollient, efter nylat. emolliens, p. pr. till lat. emollire, uppmjuka, av e (se EX-) o. mollis, mjuk (se MOLL, musikterm)]
med. uppmjukande, fördelande; om läkemedel. Emollierande Grötar. LittT 1795, s. 453. Ett emollierande lavemang. Löwegren HippokrSkr. 2: 193 (1910).

 

Spalt E 515 band 7, 1922

Webbansvarig