| Publicerad 1922 | Lämna synpunkter |
ENVETT, n.
(†) egensinne, vrångvishet. Rudeen Vitt. 210 (c. 1690). Så wijsar lyckan oss ett sällsamt eget sinne, / Alt måste effter dess behag och enwett gå. Fånge 25 (c. 1710). VDAkt. 1770, nr 475.
Spalt E 680 band 7, 1922