Publicerad 1922   Lämna synpunkter
EURIT äv- l. ä͡u- l. e1ɯri4t, r. (m. Lundell); best. -en; pl. (om olika slag) -er.
Etymologi
[namnet givet av fransmannen D’Aubuisson under anslutning till gr. εὔρυτος, som flyter lätt, till εὐ– (se EU-) o. ῥεῖν, flyta (jfr STRÖM)]
(numera mindre br.) miner. finkornig, kristallinisk skiffer som består av kvarts, fältspat o. glimmer, hälleflintgnejs, leptit, granulit; förr i ngt vidsträcktare anv. om andra hälleflintlika bärgarter. Denna Eurit eller Hälleflintart. Hisinger Ant. 6: 90 (1837). Lindström Lyell 249 (1857). Strindberg Hafsb. 88 (1890). Anm. Ordet förkastas av Nathorst JordH 537 (1891) på grund av att dess motsvarighet i utländska språk användes om andra bärgarter (jfr dess anv. om trapp JernkA 1832, Bih. s. 110).

 

Spalt E 773 band 7, 1922

Webbansvarig