| Publicerad 1922 | Lämna synpunkter |
EXPLIKATION äk1splikatʃω4n l. -aʃ-, äv. 01—, r. (f. Dalin (1850)); best. -en, ä. o. vard. utom i södra Sv. äv. = (LittT 1796, s. 304); pl. -er.
vbalsbst. till EXPLICERA.
1) (numera knappast br. utom ss. log., se slutet) motsv. EXPLICERA 1: utveckling, förklaring, tolkning, uttydning; äv. mer l. mindre konkret. Chesnecopherus Skäl H 4 b (1607; om lagförklaring). Han nekade intet at han läst up Evangelium .. och en kort explication giort. Cavallin Herdam. 5: 357 (cit. fr. 1695). (Han) fann snart, at den explication (av fenomenet) icke var tilräcklig. LittT 1796, s. 304. — särsk. (fullt br.) log. om ett visst sätt att tydliggöra ett begrepp (om ngt abstrakt). Afzelius Log. 60 (1839).
2) (numera mindre br.) motsv. EXPLICERA 2. Rydelius Förn. 64 (1719, 1737). Så snart en yngling .. börjat explication af någon .. författare, kan han äfven öfvergå till Syntaxen. Svedelius FrGr. II (1814). Noreen VS 1: 23 (1903).
3) (numera mindre br.) motsv. EXPLICERA 3: samtal l. korrespondens (med ngn) för att utreda möjliga missförstånd; utredning l. förklaring av ngt vari man blivit missförstådd; äv. mer l. mindre konkret. 2RARP 4: 44 (1726). Explication med Jegerhjelm om dess föregifna yttranden om mig, uti hvilken Jegerhjelm fullkomligt bevisade sin oskuld. C. H. Anckarsvärd (1817) i HTSkån. 4: 69. Så kallade ”explikationer” tjena .. i de flesta fall till rakt ingenting. PT 1912, nr 4 A, s. 3.
-STIL. (†) stil som utgör en variation av ett nyss läst explikationsstycke. DA 1824, nr 115, s. 15. —
-STYCKE. —
-VIS, adv. (föga br.) A. Fryxell (1823) i Verd. 1890, s. 171. Läs ett språk ordentligt och de andra explikationsvis. PedT 1891, s. 466. —
-ÖVNING. FörslSkolordn. 1817, s. 111.
Spalt E 852 band 7, 1922