| Publicerad 1922 | Lämna synpunkter |
EXPOSITION äk1spωsitʃω4n, äv. -po- l. -på-, l. -iʃ- (-positschón Dalin), r. (f. Dalin (1850). Lundell); best. -en, vard. utom i södra Sv. äv. =; pl. -er
vbalsbst. till EXPONERA.
1) [jfr motsv. anv. i ä. eng.] (i fackspr.) motsv. EXPONERA 1 b γ: (för vind, sol osv. mer l. mindre) öppet läge, utsatt position; särsk. bot. om en växts (ändamålsenligt exponerade) förgrening, ett växtorgans ställning med hänsyn till dess biologiska ändamål. (Träd-)individer i olika expositioner, d. v. s. utsatta för olika klimatiska inflytanden. Thelaus Skog. 48 (1865). Vid exposition mot norr fördröjes ofta snösmältningen. MosskT 1893, s. 4. HeimdFolkskr. 77: 31 (1902). — jfr POLLEN-, SYD-EXPOSITION.
2) i sht fotogr. motsv. EXPONERA 2: exponering. Fortsätter man (exponerandet) tills .. (plåtens kanter) få nöjaktig exposition, så är midten för mycket exponerad. Nyblæus Fotogr. 21 (1874).
3) (jfr anm.) motsv. EXPONERA 3: utställning; äv. konkret, om de utställda föremålen o. utställningslokalen. (Målarakademiens) Exposition år 1785. SP 1792, nr 65, s. 3. Exposition af svenska slöjdprodukter i Stockholm. (1847; boktitel). En modellkammare för ständig exposition af Eskilstunasmiden. Thomée IllSv. 276 (1866). Sitta såsom på exposition, être mis en étalage. Berndtsson (1881). Ifrågavarande exposition öppnades högtidligt den 8 dennes. PT 1907, nr 137 A, s. 2. — jfr INDUSTRI-, LANDTBRUKS-, TAVEL-, VÄRLDS-EXPOSITION m. fl. — Anm. Ordet undantränges alltmer av det yngre UTSTÄLLNING.
4) (numera i sht litt.-hist. o. log., se nedan) motsv. EXPONERA 4: utredande framställning, utredning; jfr EXPOSÉ. Jag skall, vid en allmän exposition af Läran om bestämda proportioner, närmare förklara denna .. omständighet. Berzelius Kemi 2: 281 (1812). Rydberg Varia 80 (1890, 1894). — särsk.
a) litt.-hist. i fråga om litterärt alster (i sht ett skådespel): orienterande inledning; jfr EXPOSÉ. LittT 1797, s. 88. Ypperlig är framförallt expositionen (i Molières Tartuffe). Sylwan (o. Bing) 1: 322 (1910).
b) log. om ett visst sätt att bestämma ett begrepp l. en föreställning. Lindblom Log. 242 (1836). Exposition (utredande eller åtskilssättande förklaring), d. ä. en sådan, som angifver begreppets innehåll genom en utredning af dess förhållande till andra dermed beslägtade begrepp. Borelius Log. 63 (1863).
-BESÖK. —
-BESÖKANDE, m.||ig. —
-BYGGNAD. —
(1) -FORM, pl. -er. bot. form hos en växt (växtdel) med hänsyn till ändamålet att åt växtens delar bereda så fritt tillträde som möjligt för luft, ljus m. m. HeimdFolkskr. 77: 31 (1902). —
-FÖREMÅL ~002, äv. ~200. —
(2) -MÄTARE, r. l. m. apparat att utröna rätta expositionstiden för en fotografisk plåt o. d.; jfr EXPONERINGS-MÄTARE. Roosval Schmidt 63 (1896). —
(2) -TID. fotogr. tid varunder en fotografisk plåt o. d. är utsatt (lämpligen bör utsättas) för ljusets invärkan; jfr EXPONERINGS-TID. TT 1872, s. 220.
Spalt E 860 band 7, 1922