| Publicerad 1919 | Lämna synpunkter |
FABRIKANT fab1rikan4t, m.||ig.; best. -en; pl. -er.
person som fabricerar (ngt).
1) i eg. anv.
a) person som i egenskap av ägare (l. förläggare) l. ledare förestår l. ansvarar för (en varas) fabrikation; fabriksidkare; jfr FABRIKÖR 1 med anm.; stundom allmännare: person som tillverkar (l. tillverkat) ngt. Publ. handl. 3: 2274 (1746; jfr anm. under FABRIKÖR 1). Fabrikanterne låta föga arbeta, emedan afsättning saknas. SP 1809, nr 49, s. 2. (År 1875) fanns i .. (Laholm) ingen fabrikant, men i stället 43 handtverksidkare med 38 arbetare. Höjer Sv. 2: 877 (1879). Fabrikanterna af bro- och byggnadsjärn. Forssell Stud. 2: 294 (1888). 2 Uppf. b. 2: 536 (1901). jfr BETSOCKER-, CHOKLAD-, CIGARR-, CIGARRETT-, CYKEL-FABRIKANT osv. (jfr under FABRIK 4). — särsk. (numera föga br.) ss. yrkesnamn l. titel framför egennamn. Fabrikanten I. L. Skjöldman. DA 1824, nr 5, s. 4. 2 Uppf. b. 10: 194 (1906). jfr: Handtverkaren ger sig titel af fabrikant. Wåhlin Skoltal 72 (1873).
b) [jfr motsv. anv. i fr.] (†) person som arbetar på fabrik, fabriksarbetare. Fabrikantens slögd, och landtmans mödor. N. L. Sjöberg Skald. 16 (1796; möjl. till a). Nordforss (1805). Lindfors (1815).
2) i oeg. o. överförd anv., motsv. FABRICERA 1 c; jfr FABRIKÖR 2. Compilatorer, afskrifvare eller litterära fabrikanter. N. J. Andersson i Bot. notiser 1850, s. 161. — jfr ANK-, STUDENT-, VERS-, ÖVERSÄTTNINGS-FABRIKANT m. fl.
Spalt F 14 band 8, 1919