Publicerad 1919   Lämna synpunkter
FABULIST fab1ɯlis4t l. -ul-, m.||ig.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. o. eng. fabulist; av fr. fabuliste, av sp. fabulista (jfr Hatzfeld & Darmesteter), till lat. fabula (se FABEL)]
1) [jfr motsv. anv. i t., eng., fr. o. sp.] (föga br.) motsv. FABEL 5: person som skriver fabler, fabeldiktare, fabelförfattare; jfr FABEL-SKALD, -SKRIBENT, -SKRIVARE. SP 1780, s. 381. Bland Romarne (utmärkte sig) .. Fedrus som fabulist. Regnér Första begr. 116 (1803). Hjertén Fabel 14 (1910).
2) (enst.) person som skriver fabliåer, fabliådiktare, fabliåförfattare. Atterbom Poes. hist. 4: 191 (1848).

 

Spalt F 17 band 8, 1919

Webbansvarig