| Publicerad 1921 | Lämna synpunkter |
FAKTOR fak3tor2 l. fak4tor (facto´r i bet. I, fa`ctor i bet. II Weste, fácktårr Dalin. Anm. Somliga bruka i bet. I accentueringen 40, i bet. II däremot 32 l. använda i sistnämnda fall 32 jämte 40. Skrivningen factoer G. I:s reg. 16: 227 (1544; i bet. I 1) avser tydligen uttalet faktω4r, o. Lidner 2: 83 (c. 1790) har 2 ggr samma accentuering i bet. I 2 b α. Schück (1854) uppgiver att ordet i bet. ’föreståndare för tryckeri osv., verkmästare’ alternativt kan hava denna betoning, som för övr. ännu förekommer i sv. dial., t. ex. i Värmland; jfr anm. i slutet av den etymologiska avdeln.), i bet. I m.||(ig.), i bet. II r. l. m.; best. -n (Tegnér 4: 389 (1828) osv.) ((†) -en Oxenst. brefv. 11: 438 (1631), Åstrand (1855) m. fl.); pl. -er faktω4rer. Anm. I ä. tid förekom äv. den lat. pl. -ores. Oxenst. brefv. 11: 420 (1626), 511 (1633).
I. ss. personbeteckning.
1) [jfr motsv. anv. i holl., t., eng., fr., it., sp., port. o. mlat.] (numera bl. i historisk framställning, ävensom med avs. på utländska förh.) person som på egen hand för annans räkning driver handel l. sköter affärer, affärsombud, agent, kommissionär; i sht om person som på annan ort (särsk. i främmande land) för (större) köpman l. affärshus l. handelssällskap uppköper o. försäljer varor. (Vi hava) förstått attj storligha förundra huj .. idhra Factorer her j Rikitt arresterade äre. G. I:s reg. 8: 284 (1533; i skrivelse till lybeckarna). Handwärkere wällie sigh sielfwe en factor aff sine medbårgare, hwilke tagha (deras varor) aff them (till försäljning). RARP 4: 577 (1651). Abrahamsson 377 (1726). En del af tackjernet uti Vester-Bergslagen köpes och försäljes af der bosatte Factorer och Handlande. Femårsber. 1822, St. Kopparb. län s. 91. Hist. tidskr. 1911, s. 151. — särsk. i utvidgad anv.
a) (förr) en stats (l. regents) ombud på utländsk ort, med uppgifter mer l. mindre motsvarande en nutida konsuls. (Spanske) Konungens factor ij Anntwarpen. Oxenst. brefv. 11: 442 (1631). Sverige var den första .. europeiska makt, som hade en ständig legation i Moskva jämte några ”faktorer”, motsvarande nutidens konsuler, i vissa andra (ryska) städer. Hjärne K. XII 28 (1902). — jfr HANDELS-, KOMMERCIE-FAKTOR.
b) (förr) om vissa ämbetsmän i inrikes förvaltningen, som hade att i sht ägna sig åt finansärenden. Factor eller finantzerer Arnt Hofslach och Fransiscus Gottheins. RA 2: 514 (1575; i uppräkning av rådspersoner; förmodl. åsyftas ett slags kungliga bankirer o. förmedlare av naturauppbördens försäljning, jfr Edén Centralreger. org. 246). K. M. .. hafver förordnadt Eric Larsson till Factor utöfver hela dess närvarande krigs-stat. Arkiv t. upplysn. om sv. krigens hist. 1: 305 (efter handl. fr. 1631). (Jag har föredragit mitt ärende för) de välb. Herrer Rix- och Cammeråd sampt Factoren. Oxenst. brefv. 11: 438 (1631; om ämbetsman i räntekammaren). Berndt Wulfrath .. Kongl. Svensk Faktor i Pomerska Regeringen 1630. Anrep Ättart. 4: 667 (1864).
2) person som har ledning av l. uppsikt över industriellt företag o. d.
a) [jfr motsv. anv. i holl. o. t.] (numera bl. i historisk framställning; jfr dock β) föreståndare l. chef för fabrik, fabriksledare, ’disponent’, ’direktör’; äv.: person som utövar uppsikt över ss. hemindustri bedriven tillvärkning.
α) chef för (kronan tillhörig) fabrik l. (för statens räkning bedriven) hemindustri som tillvärkar krigsmateriell, i sht vapen, särsk. gevär (gevärsfaktori, harneskmakeri, krutfabrik m. m.). Wår factor vdi Arboga .. schall lathe vttslå till någre hundrede schippundh sådenne Jernn plåter. Hist. bibl. 1: 220 (1577). Stiernman Com. 6: 203 (1715). De under Krigz-Collegio lydande upbördsmän, som Factorer, Inspectorer vid Saltpettersiuderijvärcken ock Krutbruken (m. fl.). 2 RARP 4: 96 (1726). Widmark Helsingl. 2: 30 (1849).
β) chef för (kronan ej tillhörig) fabrik o. d. där (äv.) andra varor än krigsmateriell tillvärkas; stundom: fabriksidkare, fabrikör; ännu ngn gg ss. titel för handtvärksmästare, i sht färgare o. garvare, som bedriver egen rörelse. Den 23 nov. 1650 (avslöt Abraham Momma) .. kontrakt .. om öfvertagande såsom ”faktor” (vi skulle kanske säga disponent) af Färna och Norns (järn-)bruk (där utom kanoner äv. grytor, pannor, kittlar m. m. tillvärkades). Hist. tidskr. 1911, s. 149 (cit. fr. 1650). Ehrenspetz .. var (c. 1700) Factor vid Norrköpings Klädes-Manufactorie. Sundelius Norrköp. minne 279 (1798). Faktor .. industriidkare inom garverihandteringen l. vissa andra näringar. Bergström Språkmäst. (1915). — jfr FÄRGERI-, GARVERI-FAKTOR.
b) (numera föga br.; se dock α o. β) person som har den omedelbara tillsynen över arbetet vid fabrik l. annan industriell rörelse, förman, värkmästare, arbetsledare. Hall-Rätterne .. komma (hädanefter) at förpassa Fabriqueurer, deras Factorer, Mästare eller andre betjente, då de Inrikes resa ifrån en ort til en annan. Publ. handl. 6: 4605 (1757). Inspectorer, Factorer, Casseurer, Bokhållare och Skrifvare. SFS 1835, nr 41, s. 39. Dalin (1850). — särsk.
α) [jfr motsv. anv. i dan. o. t.] (fullt br.) teknisk ledare vid ett tryckeri. Dalin Arg. 1: nr 1, s. 8 (1732). Factorens sysla består deruti, at hålla riktig ordning på alt uti värket: at svara före, det arbetet blifver väl giordt, och at det, som tryckes, eller tryckt blifvit, tilbörligen vårdas och handteras. Publ. handl. 5: 3306 (1752). Täubel Boktr. 2: 35 (1823). 2 Uppf. b. 10: 192 (1906). — jfr SÄTTERI-, TRYCKERI-, ÖVER-FAKTOR m. fl.
β) (i sht i Norrl.) person som har uppsikt över arbetet vid sågvärk l. brädgård. (Skogsskövlarna i Norrland) nämndes (på 1850-talet) patroner, de underhavande befälen voro ”inspektorer” och ”faktorer”. Högberg Frib. 23 (1910). — jfr BRÄDGÅRDS-, TIMMER-FAKTOR m. fl.
3) [jfr liknande anv. i fr.] (i vissa delar av landet, t. ex. Värml. o. Södermanl.) person som ombesörjer transport av varor, speditör.
4) (†) domiciliat. Wexlebetalaren (kallas) .. Acceptant och vndertijden (dvs. stundom) Factor. Växelrätt 10 mars 1671, s. A 2 a.
II.
1) [jfr motsv. anv. i d., holl., t., eng. o. fr.] mat. benämning på var särskild av de storheter som, multiplicerade med varandra, ss. produkt giva en viss storhet. Upplösa ett tal i dess faktorer, uppsöka de tal gm vilkas multiplikation det ifrågavarande talet uppkommer. Understundom sättes emellan factorerne teknet ×. Palmquist Alg. 1: 11 (1745). Quadratiska och Cubiska Factorer i Æquationer af femte Graden. VetAH 1795, s. 22. NF (1881). — jfr PRIM-FAKTOR.
2) [jfr motsv. anv. i d., holl., t., eng. o. fr.] i bildl. o. överförd anv.: kraft l. omständighet som medvärkar till åstadkommande av ett visst resultat; (viktig) beståndsdel (av) l. ingrediens (i ngt). Industriens behov av stenkol är en faktor som man måste räkna med. Polyfem II. 23: 3 (1810). Nederbörden .. är en .. vigtig faktor för växtligheten. Fries Bot. utfl. 3: 165 (1864). Man insåg .., att med den unge konungen en betydelsefull ny faktor inträdt i det politiska lifvet, en faktor som var tämligen oberäknelig. Odhner G. III 1: 15 (1885). Den afgångne ministerpresidenten .. var en politisk faktor af stor betydelse. PT 1905, nr 159 A, s. 2. — jfr BILDNINGS-, HJÄLP-, KRAFT-, KULTUR-, NATUR-, PRODUKTIONS-, VEGETATIONS-, VÄRKLIGHETS-FAKTOR m. fl.
B: FAKTORS-BEFATTNING. —
-TJÄNST.
Spalt F 88 band 8, 1921