Publicerad 1921   Lämna synpunkter
FAKTUR faktɯ4r, sällan FAKTYR -y4r (L. Nyblom i Nord. boktr. 1907, s. 64), sbst.1, r.; best. -en; pl. (i bet. I, †) -er.
Ordformer
(förr vanl. skrivet fact-)
Etymologi
[jfr t. faktur, eng. o. fr. facture, av lat. factura, förfärdigande, tillvärkning, till facere, göra (jfr FACIT); jfr MANUFAKTUR, ävensom FAKTURA]
I. [jfr motsv. anv. i eng., ävensom MANUFAKTUR] (†) tillvärkning; konkret: tillvärkad vara l. produkt, fabrikat, industrialster o. d. Wårt .. bergsCollegium (skall) .. hafua .. noga vpsyn medh .. Grufuor, hamrer, mäszingzbruk, Snijdewärck, hyttor och allehanda Facturer af Metaller, hwad nampn the hälst mera hafwa. Privil. ang. bergsbr. 1649, Fullmacht s. A 3 a. Posementer (dvs. bårder, fransar, galoner o. d.) eller andre facturer af guld och sölf. RARP V. 1: 147 (1652).
II. [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] estet., konst. o. mus. om den yttre (av tekniken beroende) formgivningen i ett konstvärk l. en tonskapelse l. ett litteraturalster, i sht ett drama (i motsats till innehåll l. inre karaktär); sätt varpå ngt är ”gjort”, ”teknik”, ”byggnad” o. d. En .. kanon för 40 stämmor .. af mästerlig faktur. Wegelius Mus. hist. 118 (1891). I en målning bör facturen alltid ha en bestämdt målerisk karaktär; den har i målningen, till skillnad från facturen i etsningen, pennteckningen, gravyren och den öfriga svartkonsten, till närmaste mål att framhäfva en färgimpression. Bergh Om konst 28 (1891, 1908). Bäst af alla akterna är, hvad faktur angår, den första. C. D. af Wirsén i PT 1896, nr 200, s. 3. (Bysten) är ett synnerligen moget arbete af den tjugusjuårige konstnären, säkert i fakturen, liffullt, raskt och bredt modelleradt. G. Göthe hos Romdahl o. Roosval Sv. konsth. 431 (1913).

 

Spalt F 95 band 8, 1921

Webbansvarig