| Publicerad 1921 | Lämna synpunkter |
FALKONETT fal1kωnät4 l. -o-, äv. -å-, r. l. m. ((†) n. G. I:s reg. 5: 85 (1528), Fört. ö. hert. Johans löseg. 1563, s. 111 m. fl.); best. -en; pl. -er ((†) ss. n. = FH 4: 293 (1556)).
(förr) artill. lätt artilleripjäs (av slangetyp, urspr. en mindre falkon), vanl. använd ss. fält- l. skeppskanon (jfr anm. nedan). Enkel falkonett, dubbel falkonett (den senare större o. av grövre kaliber än den förra). G. I:s reg. 2: 17 (1525). Falcknether med hjull. FH 4: 293 (1556). Falkenet med loder (dvs. ”lådor”, blocklavetter) och michor. Därs. Falconetter 6, 3, 2 pundige (böra finnas i ett ”någorlunda fullkomligt artilleri”). Grundell Underr. om artill. 215 (1705). Falkonette sköt en 2 Markers Blykula. Törngren Artill. 2: 3 (1795). Falkonett, ett slags kanon om fem fots längd, brukas någon gång ännu på fästningar. Gynther Conv.-handlex. (1846). Snoilsky 2: 37 (1881). Strindberg Sista ridd. 122 (1908). — jfr DUBBEL-, ENKEL-, JÄRN-, KOPPAR-FALKONETT. — (†) nickhake. Dagen efter kommo 16 Fartyg .. under Skånska landet, starkt bemannade .. och försedde med Nickhakar eller Falkenetter. Loenbom M. Stenbock 2: 185 (1758). Dalin (1850).
Anm. Under det att i Tyskland falkonetten, i överensstämmelse med ordets etymologi, synes hava förblivit en ”liten falkon” (jfr t. ex. Fronsperger Kriegszbuch 1: 89 b (1571), Dambach Büchsenmeisterey 1: 24 (1609), Furttenbach Halinitropyrobolia 85 (1627)), gäller detta redan tidigt ej längre för Sverges vidkommande. Äldst var förhållandet här säkerligen detsamma som i länderna söder om Östersjön. Då olika slag av kanoner uppräknas, iakttages vanl. en bestämd ordningsföljd (inom varje huvudgrupp), varvid början i regel göres med de grövsta pjäserna (jfr Essenwein Quellen z. gesch. d. feuerwaffen 57 f., 61 f., 66, 83 m. fl. st.). I G. I:s reg. nämnes i dylika fall falkonen alltid före falkonetten, t. ex. ”Falkuner felkenether och Dubbelehaker”. 17: 350 (1545); jfr äv. Därs. 24: 151 (1553), 25: 362 (1555), 26: 51 (1556). I ett inventarium från Nyslott 1556 (FH 4: 294, 295) är däremot ordningen mellan orden omkastad, ngt som sedan blir regel från o. med Erik XIV:s tillträde till regeringen (jfr t. ex. Fört. ö. hert. Johans löseg. 1563, s. 111 f., 1 VittAH 4: 201 f., (e. handl. fr. 1568), VittAH 3: 265, 266 (e. handl. fr. 1594)), o. av samtida räkenskaper m. m. framgår att falkonen nu, i Sv. liksom äv. i Danmark (jfr Blom Kristian d. fjerdes art. 169), var av mindre kaliber o. lägre pundigtal än enkelfalkonetten (jfr C. Adlersparre i VittAH 3: 238). Sannol. har den äldre tidens grövre falkon undanträngts av l. uppgått i halvslangan, med vilken den för övr. stundom identifieras (jfr Essenwein Quellen z. gesch. d. feuerwaffen 70 (i handl. fr. 1530), Fronsperger Kriegszbuch 1: 89 b (1571)).
-KULA. —
-MÅTT. (falcknete) mått rymmande krutsatsen till ett falkonettskott. Fört. ö. hert. Johans löseg. 1563, s. 115. —
-SKOTT. —
B (†): FALKONETTE-BARS, se A. —
-FORMA. gjutform för stöpning av blykulor till falkonett. Fört. ö. hert. Johans löseg. 1563, s. 115. —
-LOD, -MÅTT, -SKYFFEL, se A.
Spalt F 119 band 8, 1921