| Publicerad 1924 | Lämna synpunkter |
FAMULUS fa4mulus, m.; pl. (med lat. ändelse) -li.
(mest i fråga om ä. t. förh.) student (amanuens) som biträder en professor vid kollegier o. föreläsningar o. d.; (osjälvständig) vetenskaplig medhjälpare l. handtlangare åt en vetenskapsman. Lénström PoesH 2: 191 (1841). Rydberg Faust 19 (1876). Fausts famulus, Wagner. Därs. 300 (1878). — Anm. I ä. tid synes ordet hava användts i Sv. om vaktmästare (kursor) l. dräng vid universitet l. konsistorium, möjl. äv. allmännare om husdräng; jfr Thyselius HandlLärov. 1: 14 (1620), 2: 38, 248 (1625) samt: Famulera, vpwachta för (dvs. såsom) husdreng. famulus, husdreng. Swedberg Schibb. 271 (1716); jfr äv.: (En lärjunge vid Kristianstads högre allm. lärovärk, född 1812, var) under skoltiden skolans ”famulus”. Han städade och eldade rummen. Sjöström 1SkånNat. 684 (1897).
Spalt F 243 band 8, 1924