Publicerad 1924   Lämna synpunkter
FAST fas4t, adv.2
Etymologi
[fsv. fast; eg. samma ord som FAST, adv.1 (se under FAST, adj.1 17); bet. väsentligen lånad från t. fast]
nästan, hart när, så godt som; numera nästan bl. arkaiserande ss. bestämning till vissa adj. l. adv. med nekande bet. Fast otroligt, obegripligt, omöjligt. GR 1: 164 (1523). Samme Recess blifuer innthet hollenn, utann öfuerträdt fast udi alle måtte. Därs. 7: 67 (1530). Ett hade vij fast förgätet att hugkomma. AOxenstierna 2: 667 (1624). Grodan .. är fast den seghlifwaste ibland alla creatur. Hiärne 2Anl. 110 (1702). Man skulle fast intet tro, at (osv.). Humbla Landcr. 1 (1740). Björnen .. gaf sig till att brumma och bullra fast örondöfvande. Lindqvist Dagsl. 3: 55 (1904).

 

Spalt F 349 band 8, 1924

Webbansvarig