| Publicerad 1924 | Lämna synpunkter |
FATALIER fata4lier l. 0302 (fata´lier Weste), sbst. pl. Anm. I ä. tid förekommer (i bet. 1) äv. den lat. formen fatalia. The fatalia, som them i Kämbnäre Rätten warda föreskrefne. OrdnSthmRådhus 1661, s. A 3 b. Ekbohrn (1864; ännu i uppl. 1904).
1) jur. (i lag) föreskriven tid inom vilken ngt skall fullgöras (vad l. besvär anföras, en befattning sökas l. dyl.); laga tid; ansökningstid, besvärstid, klagotid. Försitta l. försumma fatalierna. Appellationer och the Fatalier, som ther til höra. Bergv. 1: 345 (1685). Så framt han .. fatalierne icke försuttit. Schmedeman Just. 1268 (1690). Innan Fataliernes utlopp. VRP 29/10 1720. Bevakning af fatalier. EkonS 1: 286 (1893). — särsk. övergående i bet.: rätt att anföra vad l. besvär, l. att söka l. få en befattning l. dyl. (Om en tingsresande blir överfallen) kunde tingztiman exspirera och den resande löpa hazard mista sine fatalier. FörarbSvLag 2: 346 (1708). Underlåter Consistorium att .. specimen .. ålägga, stånde å dess ansvar och vare sökanden derigenom icke förlustig sina fatalier. Skolordn. 1820, s. 56. Vid äfventyr att man .. förlorar sina fatalier. Fliesberg HbKöpm. 2: 208 (1900).
2) i utvidgad anv.: tillfälle; frist; särsk. i uttr. försitta l. försumma fatalierna l. sina fatalier, försitta tiden l. tillfället. Anskaffa thet, som fordrades til .. (de sjukas) skötzel, för än Fatalierne förbi woro. Block Pest. 103 (1711). Jag .. måste .. afsända brefvet, at icke fatalierne vid Benzeliska auctionen skulle försummas. Porthan BrefCalonius 20 (1793). Det gäller att icke försitta fatalierna, eftersom ogräs gror fort och är svårt att utrota. PT 1905, nr 181, s. 3.
-TID. Sedan fatalietiden til Götteryd(s pastorat) gått til ända. VDAkt. 1785, nr 45. Försittande af fatalietid. Winroth Civilr. 1: 174 (1898). —
Spalt F 376 band 8, 1924