Publicerad 1924   Lämna synpunkter
FATTAN fat3an2, n.; best. fattanet; pl. =.
Ordformer
(fatan 1639)
Etymologi
[sv. dial. fattan; avledn. av FATTA 5]
(numera bl. i starkt bygdemålsfärgat spr.) handtag, grepe; jfr FATTE. (En) kittell vthan fattan. BtÅboH I. 9: 48 (1637). Ehn liten kårg med fattan och Låck. BoupptRasbo 1706. Weste (1807; angivet ss. obrukligt). Almqvist AllmSpr. 21 (1829). Fatab. 1914, s. 25. — jfr JÄRN-, KORG-FATTAN.
Ssg: FATTAN-KORG. (†) grepkorg. Sahlstedt (1773). Weste (1807; angivet ss. mindre br.).

 

Spalt F 389 band 8, 1924

Webbansvarig