Publicerad 1924   Lämna synpunkter
FELSIT fälsi4t, r. l. m.; best. -en.
Etymologi
[jfr t. felsit, eng. felsite; sannol. till t. fels, sten, bärg (se FJÄLL, sbst.1); jfr dock Murray]
(numera föga br. utom ss. benämning på grundmassan i porfyr) miner. benämning på en eruptiv l. metamorf hård bärgart, tät till finkornig, bestående huvudsakligen av kvarts o. fältspat jämte något glimmer o. andra mineral; hälleflinta. Bergstrand Geol. 181 (1868). 2NF (1907).
Ssgr (miner.): FELSIT-GÅNG, pl. -ar. (föga br.) JernkA 1897, s. 51. —
-PORFYR. porfyr vars grundmassa utgöres av felsit. Bergstrand Geol. 67 (1859). —
-SKIFFER. (föga br.) skiffrig hälleflinta. GeolFF 1874—75, s. 231.
Avledn.: FELSITISK, adj. miner. som består av l. (till struktur osv.) erinrar om felsit. Holmström Geol. 64 (1877). Felsitiska och ryolitiska lavor. Nathorst JordH 680 (1892).

 

Spalt F 443 band 8, 1924

Webbansvarig