Publicerad 1924   Lämna synpunkter
FERTIL färti4l l. fær-, adj. -are. adv. -T.
Etymologi
[av lat. fertilis, till lat. ferre (se BÄRA)]
i sht bot. som frambringar frukt, fruktsam; fruktbar; i fråga om växt: som har förmåga att frambringa l. som bär frö, sporer l. dyl.; motsatt: steril. Fertila blad (hos ormbunkarna). Nilsson Fauna 1: 477 (1847). Hälften af den fertila jorden. AB 1845, nr 178, s. 3. Strålblommorna (hos en viss syngenesist) äro fertila. BotN 1853, s. 120. — bildl. i fråga om författarskap. Kellgren (SVS) 6: 126 (1783).
Avledn.: FERTILITET, r. [jfr t. fertilität, eng. fertility, fr. fertilité] i sht bot.: fruktsamhet, fruktbarhet. Bergman SmSkr. 26 (1820). Agardh LinnéArt. 85 (1885). Mänsklig fertilitet. FolklEtnogrStud. 1: 264 (1916).

 

Spalt F 469 band 8, 1924

Webbansvarig