Publicerad 1924   Lämna synpunkter
FINISH fin4iʃ, r.; best. -en.
Etymologi
[av eng. finish, slut, till finish, fullborda, sluta, av fr. finir (p. pr. finissant); jfr FINISSERA]
sport. sista avgörande delen av en löpning, urspr. av en kapplöpning, slutkamp; äv.: slutspurt. Balck Idr. 1: 271 (1886). (Löparen) gjorde en energisk för att icke säga fenomenal finish. SvD(L) 1924, nr 184, s. 8.

 

Spalt F 586 band 8, 1924

Webbansvarig