Publicerad 1924   Lämna synpunkter
FJÄLL, sbst.3, r. l. m. (GR 7: 431 (1531: fieller, pl.), Cederschiöld Skriftspr. 321 (1897: urfjällar, pl.)) l. n. (Arnell Stadsl. 406 (1730: Fiäll, pl.; efter äldre handl.), PT 1900, nr 302 B, s. 1 (: urfjellet)); pl. -ar l. (ss. n.) = ((†) -er GR 7: 431 (1531), FörarbSvLag 1: 429 (1693: uhrfiälder)).
Ordformer
(fjäll (fiäll) 1529 (: fiälleland) osv.; fjell (fiell) 1531—1900 (: urfjellet). fiäl (fiel) 1640—1710 (: vrfiäl). fiäld (field) 1538—1730 (: Vrfields-Rå))
Etymologi
[fsv. fiälder (stam: fiäll-), m., motsv. fsax. feld, n., mnt. velt, n., t. feld, n., feng. feld, m., eng. field, fält; av germ. felþa- (jfr FJÄLL, sbst.1 o. FÄLT)]
(† utom i ssgn UR-FJÄLL) avdelat jordstycke, (åker- l. ängs)skifte, teg; urfjäll. J (dvs. 1) marc land iord liggendis j Norby på Loffön med ij (dvs. 2) fieller på Lindön och ehn annen på Serszön. GR 7: 431 (1531). Trekantig Fiäll vtwisa try Rå. Arnell Stadsl. 406 (1730; efter äldre handl.). Han låter sina Byars fält i stora fjällar skifta. Liljestråle Fid. 542 (1772). — jfr SÄDES-, UR-, UT-, VINGÅRDS-, ÅKER-FJÄLL.
Ssg: (†) FJÄLLE-LAND. [fsv. fiällaland] = FJÄLL, sbst.3 GR 6: 346 (1529).

 

Spalt F 694 band 8, 1924

Webbansvarig