Publicerad 1924   Lämna synpunkter
FJÖS fjø4s, i fråga om nutida förh. äv. FJÄS fjä4s, sbst.2, l. FÄJS fäj4s, n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(fjös 1883 osv. fjos 1873. fjäs 1904. fäjs 1896—1911)
Etymologi
[sv. dial. fjos, fjös, fjäs, fäjs (m. fl. former), motsv. nor. dial. fjos, fjös, isl. fjós; av FÄ o. HUS]
(dels i fråga om forntida förh., dels i vitter stil, bygdemålsfärgat) fähus, ladugård. UB 1: 355 (1873; i fråga om forntida förh.). Under det Helge stod vakt, gick Ger in i fjöset och löste djuren. Hildebrand Isl. 134 (1883). Hon hörde samman med kätte och fjös, / hon födits å fattigbädd. Tigerschiöld Dikt. 2: 51 (1891). Skällkon, tjudrad nyss i fjäset. Hallström Skogsl. 33 (1904). Han öppnar dörren till fäjset. Engström Glasög. 193 (1911).
Ssgr: FJÖS- (fjäs-, fäjs-) -TRÖSKEL. Engström Lif 123 (1907). —
-VÄGG. Molin ÅdalP 78 (c. 1895).

 

Spalt F 729 band 8, 1924

Webbansvarig