| Publicerad 1925 | Lämna synpunkter |
FLITIG fli3tig2, adj. -are ((†) -er(e), adv. GR 12: 266 (1539), AOxenstierna 1: 92 (1614)), superl. -ast ((†) -i(j)st (-est) GR 17: 197 (1545), Tegel G1 2: 78 (1622); -st Annerstedt UUH Bih. 1: 17 (i handl. fr. 1593), Rålamb 8: 60 (1691)). adv. = (†, Holof. 25 (c. 1580), Swedberg Schibb. 272 (1716)), -E (†, GR 24: 535 (1554), Tegel G1 2: 253 (1622)), -EN (†, GR 23: 282 (1552), OxBr. 8: 43 (1631: tienstflitigen)), -T (GR 16: 501 (1544) osv.).
a) (†) ivrig, nitisk; omsorgsfull, noggrann; jfr FLITELIG 1 a. Han war så flitigh, ath han toogh sigh före sielffwiliandes ath fara til idher. 2Kor. 8: 17 (NT 1526). The hadhe honom vthi flijtigh förwaring. Schroderus Liv. 693 (1626). (Sv.) ett flitigt utfördt konstverk (lat.) signum summa cura, diligentissime elaboratum, perfectum. Cavallin (1875). jfr O-, TJÄNST-, TRO-FLITIG.
b) (numera bl. starkt bygdemålsfärgat, föga br.) i fråga om bön, hälsning o. d.: enträgen; vördsam; numera vanl. övergående i bet.: innerlig, hjärtlig; jfr FLITELIG 1 b. Haffue wij .. for wor käre Husfrugis Drothning margaretis flitige bön och begärenn schuldh, vnt och giffuit (osv.). GR 11: 275 (1537). (M:r Jussieu har) bedt om flitigaste hälsning till Herr Archiatern. SAurivillius (1750) hos Linné Bref I. 3: 101. Carlén Skuggsp. 1: 104 (1851, 1865). jfr HÖG-, TJÄNST-, VÄN-, ÖDMJUK-FLITIG m. fl.
2) till FLIT 6: som arbetar ihärdigt l. (utan försummelse) tillvaratager den tid l. de tillfällen som är(o) bestämd(a) för ngt l. stå(r) till buds för ngt, trägen, idog, ihärdig; äv. (om sak): som vittnar om flit l. som göres flitigt, som inträffar l. upprepas ofta; jfr FLITELIG 4. Arbeta flitigt. En flitig och allvarlig ung man. Flitig som en myra. Han var en flitig arbetare, kyrkogångare, talare. Det är alltid ett nöje att läsa vad som skrives av denna flitiga pänna. Ett flitigt bruk av starka drycker. Vi brevväxlade länge ganska flitigt. Flitiga Lisa, skämts. benämning på vissa oförtrutet blommande prydnadsväxter, ss. olika arter av släktena Impatiens Lin. o. Begonia Lin. Hafve vi .. begäret .. medt myckit och flitigt scrifvende, så myckit oss hafver mest mögeligit varit. RA 1: 456 (1546). Och skole inga .. (till stipendiater) tagas uthan torftige och fliitige, som innan 3 eller 4 åhr kunna sigh låta examinera. Rudbeck Bref 15 (1662). Dock håller jag före, att det är bättre för en ynglings utveckling, både till kropp och själ, att vara litet för lat än för flitig. Stjernstedt Minnesbl. 13 (1912). — jfr O-FLITIG.
1) (†) = FLIT 1. Jag vill medt Gudz hielp genom nath och dagh haffve min flitigheth, så Eders Kong. M:tt scall ingen otrohet skee udi nogon motte. GR 23: 435 (1552). Swedberg Cat. 105 (1709).
2) (numera mindre br.) = FLIT 6. Förmanandes them .. till flitighet uthi bönen. RA 3: 32 (1593). Schroderus Sleid. 21 (1610). The tröge böra upmanas til flitighet. ConstitNatDalekVestm. 14 (1703). Björkman (1889).
Spalt F 819 band 8, 1925