Publicerad 1925   Lämna synpunkter
FLORETT flωrät4 l. flo- l. flå-, sbst.1, r. (m. Lind (1749), Lundell) ((†) f. Lind (1749; jämte m.); n. Heinrich (1814)); best. -en; pl. -er.
Ordformer
(florett 1712 osv. -et 1636—1888 (: floretfäktning). fleuret 1734—1770. fleurette 1712—1818)
Etymologi
[av t. florett, av fr. fleuret (ä. floret), eg.: liten blomma, diminutivbildning till fleur (ä. flour), av lat. flōs (jfr FLOR, sbst.1—2, FLORETT, sbst.2); benämningen härleder sig av den urspr. blomknoppsliknande knoppen på klingans spets]
för inlärande av o. övning i värjfäktning användt övningsvapen som har smal, elastisk, i allm. fyrkantig klinga vars fria ända är utslagen till en knopp, vanl. överklädd med läder, gummi l. tråd. Fäkta med florett. SthmStadsord. 1: 49 (1636). TGymn. 2: 704 (1888).
Ssgr: FLORETT-BEN. veter. hos häst: vart särskilt av de tvenne på var sin sida av skenbenets bakre kant sittande längre ben vilka nedtill avsmalna o. sluta med en knappliknande förtjockning. Hernquist Hästanat. 10 (1778). En nål gjord af ett s. k. florettben. Nilsson Ur. 1: 172 (1866). —
-BOLL. bolliknande överklädnad l. hylsa å florettknopp. Stiernstolpe DQ 3: 215 (1818). Auerbach (1908). —
-FÄKTARE. —
-FÄKTNING. Undervisning i florettfäktning. —
-KLINGA. JernkA 1845, 2: 178. —
-KNOPP. CGStrandberg i SAH 45: 87 (1869). —
-RÄCK. för insättande av floretter inrättad list (i fäkt- l. gymnastiksal). Får jag .. ödmjukast anhålla, att .. ett nytt floretträck (måtte bliva) anbragdt i skåpet. Ling (1805) hos Norlander Lings fäktsal 12. —
-STÖT.

 

Spalt F 853 band 8, 1925

Webbansvarig