Publicerad 1925   Lämna synpunkter
FLÄKT fläk4t, sbst.2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[av ovisst urspr.; jfr FLÄCK, sbst.4]
(bygdemålsfärgat) båge l. ”grind” l. ”mejhand” å lie. Lian är försedd med en liten fläckt, af sprötor flätad och fästad ytterst på lie-orfvet. VetAH 1757, s. 272. Weste (1807). Fatab. 1908, s. 67.

 

Spalt F 973 band 8, 1925

Webbansvarig