Publicerad 1925   Lämna synpunkter
FNASK fnas4k, sbst.1, n.; best. -et; pl. =.
Etymologi
[sv. dial. fnask, smolk, dammkorn, litet grand, obetydlighet; utom i bet. 5 sannol. primärt i förh. till FNASKA o. avledn. till FNAS]
1) (vard.) liten smula, litet fjäll, smolk, grand; ngn gg äv. (i sht förr): fjun, flock; ofta i allmännare anv. för att beteckna ngt mycket litet l. obetydligt: grand, smula; i sht i nekande sats: (icke) det minsta, (icke) ett dugg; ofta koll., stundom: (vad som bildar) smärre avfall (avskräde), krafs; äv. (i sht förr) allmännare: skräp, smörja, strunt; jfr FNAS 1. L. Petri Gothus Tröstb. 32 b (1564). Emedlertid ränsas ifrån ärterne alla maskätna svarta och annat småt fnask. Warg 17 (1755). Plocka fnask af kläder. Sahlstedt (1773). Begriper inte ett fnask hvad hon menar! Jolin FörälskPolisk. 26 (1870). Verlden är bara fnask numera. Topelius Läsn. 6: 149 (1884). jfr HALM-, SMÅ-FNASK. särsk.
a) tekn. om viss förorening i papper. Ambrosiani DokumPprsbr. 365 (1923).
b) (†) bildl. i uttr. det kommer fnask i mjölken, det kommer smolk i mjölken. Kempe Proberugn Dedik. A 7 a (1664).
2) [jfr motsv. bet.-utveckling av FNYK] (vulg.) kvinna som idkar skörlevnad ss. förvärvsmedel. Molin FrÅdal. 303 (1890). jfr SMYG-FNASK.
3) (i vissa trakter, starkt vard.) smått arbete, ”pilleri”, knåp(eri), ”småplock”; äv.: pedanteri. Pysslande med byråkratiskt fnask. Rydberg RomD 49 (1877). Björkman (1889).
4) (vard., föga br.) sötsaker, ”snask”. Dalin (1851). FoU 15: 90 (1902).
5) [vbalsbst. till FNASKA i en i vissa dial. förekommande bet.: snöa smått] (†) om lätt snöande; i ssgn SNÖ-FNASK.
Avledn.: FNASKAKTIG, adj. (†) till 1: föraktlig, usel; jfr FNASIG 1 b, FNASKIG 2. Sådant fnaskachtigt handwärck (som att flå en häst). HSH 39: 328 (1652). —
FNASKIG, adj. till 1.
1) (†) betäckt med fjun, dammig, smutsig. Lind (1749).
2) [delvis kanske äv. till FNASK, sbst.2] (i vissa trakter, starkt vard.) mycket obetydlig, futtig, tarvlig; jfr FNASIG 1 b; äv. (med anslutning till FNASKA 3): småaktig, småsint, petig. CJLAlmqvist i Skandia 3: 70 (1834). Kineserna .. äro stora .. i det — lilla, det petiga, det fnaskiga. Sturzen-Becker 2: 107 (1861). Ludvig XIV:s pråliga och skrytsamma byggnader .. synas tämligen fnaskiga (bredvid Paris’ triumfbåge). Rydberg 8: 224 (1874). Klint (1906). —
FNASKOT, adj. (†) till 1, = FNASKIG 1. Aurivillius Gr. 96 (1684). Lind (1749).

 

Spalt F 1005 band 8, 1925

Webbansvarig