| Publicerad 1925 | Lämna synpunkter |
FORDERSAM (fo`rdersam (med) sl(utet) o Weste), adj. -samme, -samma; -sammare ((†) superl. -sammest Stiernman Riksd. 2039 (1689); -samst Riddermarck Alm. 1699, s. 17 (adv.), 2RARP 5: 648 (1727; adv.)). adv. -SAMLIGEN l. -SAMMELIGEN (†, Johansson Noraskog 3: 353 (cit. fr. 1680), ReglUpbringnSjös 1808, s. B 2 b), -SAMT (†, KyrkohÅ 1903, s. 296 (1680), Hahnsson (1888)).
(†; jfr dock slutet) som försiggår snarast möjligt, skyndsam. Sjöl. 1667, s. b 1 b. Hela Brygg-Huus taket .. kräfver all fordersam omtäckning. VDAkt. 1743, Synepr. F III 7. Dalin (1851; angivet ss. ”gam.”). — särsk. (ännu br. i kanslistil o. d. i Finl.; jfr Bergroth FinlSv. 353 (1917)) i uttr. fordersammast resp. med det fordersammaste, med det snaraste, snarast möjligt. BL 2: 266 (cit. fr. 1679). Vij afvänte med det fordersamste svar här uppå. Carl XII Bref 404 (1714). Reflekterande .. (å befattningen) behagade fordersammast insända kompetensintyg och lönepretentioner till Tammerfors Tapetfabriks A.-B. AB(L) 1906, nr 276, s. 1.
Spalt F 1109 band 8, 1925