Publicerad 1925   Lämna synpunkter
FORELL fωräl4 l. fo- l. få-, m. l. r. (f. Lind (1749), Kindblad (1871)); best. -en, äv. -n; pl. -er.
Etymologi
[jfr d. forel; av t. forelle, diminutivbildning till likbetydande fohre (fht. forhana), motsv. mnt. vor(n)e; besläktat med sanskr. pṛṧṇi-, spräcklig, gr. περκνός, mörkfärgad, πέρκη, abborre; till en rot perk-, pṛk-, brokig (jfr FAREN, FJÄRSING, FÄRNA, FRÄKNE). Fisken har sitt namn på grund av sin spräcklighet]
om (olika varieteter av) laxen Salmo trutta Lin., laxöring; särsk. dels om ung laxöring av viss storlek, dels om en i mindre vattendrag förekommande liten laxöringsvarietet: bäcköring; äv. om unge i visst utvecklingsstadium av blanklaxen (Salmo salar Lin.). (Lat.) Trutta, .. (sv.) Forell, laxestabbe, Laxeöring. Linc. Kkkk 2 b (1640). At tilreda Laxöringar eller Foreller. Warg 303 (1755). Herr pastor, jag låtit kalla er hit. — / Var god, foreller en bit! Runeberg 2: 74 (1848). Lilljeborg Fisk. 2: 514 (1888). FoFl. 1907, s. 287. — jfr BÄCK-, DAMM-, GRÅLAX-, HAVS-, INSJÖ-, LAX-, RÄGNBÅGS-FORELL m. fl.
Ssgr: FORELL-BÄCK. bäck vari finnas foreller. Heinrich (1814). —
-DAMM, r. l. m. damm vari foreller hållas l. uppfödas. Snellman Tyskl. 141 (1842). HandtvLBl. 1906, s. 6. —
-FISKE. Thorell Zool. 2: 272 (1861). —
-FÄRGAD, p. adj. jfr -SKIMMEL. Heinrich (1814). WoJ (1891). —
-METE. Lilljeborg Fisk. 2: 597 (1888). —
-ODLING. LAHT 1903, s. 295. —
-SKIMMEL, äv. -SKYMMEL. hippol. häst med små (gul)bruna l. röda fläckar på vit botten. Florman HästKänned. 135 (1794). 2NF 25: 1010 (1917).

 

Spalt F 1122 band 8, 1925

Webbansvarig