| Publicerad 1925 | Lämna synpunkter |
FORMERA forme4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING (se avledn.), -NING (†, Linc. (1640), Fasciculus (1690)); -ARE (Linc. (1640); numera nästan bl. om redskap i ssgr som PÄNN-FORMERARE).
1) (numera knappast br. utom i a o. b) forma (se d. o. 1), gestalta (ngt så l. så, l. efter ngt), giva (ngt en viss l. behörig) form; i p. pf. ss. adj.: av l. med (så l. så beskaffad) form. Ludvigsson Norman 5 (c. 1550). The .. formera och måla honom (dvs. Gud) effter theras blinda förnufft och galna tanckar. PErici Musæus 5: 234 b (1582). Wijnruta medh Wijn kokadh, sedan stött, och med Boomolia till Plåster formeerat. Lindh Huuszapot. 94 (1675). (Gud) mig af nåde täckts beskära / En väl formerad kropp. Kolmodin QvSp. 1: 615 (1732). (Ryssarna slipa icke sina liar) utan med en hamare formera äggen. AAHülphers (1760) i BtKännVLand 2: 115. Sturzen-Becker 2: 53 (1861). Den nedre och bakre eldstadsväggen var formerad halfcylindrisk. TT 1874, s. 147. Formera träd till spalier. Schulthess (1885). — särsk.
a) (fullt br.) tillforma l. tillskära (fjäderpänna); spetsa (blyertspänna l. griffel). Han (satt) ok formerade pännor. Columbus Ordesk. 39 (1678). Vid spetsens formerande (får man) för ingen del .. bruka en slö knif, för att icke våldsamt afbryta blyertsen. Sandström KrMat. 2 (1840).
b) (fullt br.) bokb. Formera, kallas den handling, hvarigenom permerna till en bok skäras till sin vederbörliga storlek. BokbOrdl. (c. 1847).
c) (†) formulera (ett muntligt l. skriftligt yttrande); avfatta l. uppsätta (skrivelse l. handling). RARP 2: 22 (1633). En wäl formerad Relation om alle Sakers, så Inrijkes som Vthrijkes, tilstånd. Widekindi KrigsH 565 (1671). (Dalsocknarnas deputerade) hade sjelfve sine skrifvare, som formerade deras besvärs-punkter. HSH 1: 212 (c. 1750).
d) (†) refl., om vätska: övergå i fast form. Blodet begynner att stelna redan några minuter efter det blifvit aftappadt, men formerar sig icke fullkomligt förr än ett par timmar derefter. Lovén Anv. 44 (1838).
2) (numera knappast br.) dana, bilda, skapa; framställa; frambringa; jfr FORMA, v. 2. Jorden, ther af wår Lekamen först vthaff Gvdi formeradt war. Rauman Ryning 27 (1610). Gutturales, eller de (språkljud) som formeras neder i strupan. Scherping Nyck. 3 (1730). (Man bör) formera sig et redigt begrepp om principen, hvarpå Eldstäders inrättning hvilar. VetAH 1807, s. 237. Begrepps och omdömens formerande. Lindblom Log. 22 (1836). Byström kan formera / rätt hyggligt folk af gips och sten. Jolin Bröstkar. 53 (1849). — särsk.
a) med saksubj.; stundom närmande sig till l. övergående i bet. 5. Thenne Custen .. formerar .. med sijn Bucht Siamiske Siöwijken. Schouten Siam 1 (1675). Myrtenträd, som fläta sig med rosor, formera en dubbel allée. Kellgren 1: 262 (1782). Soffan, en gammalmodig en med gaflar, som formerade vrår. Wetterbergh Past. 250 (1845). En röd yllehalsduk .. formerar frampå bröstet en stor ”valknut”. Trolle Duvall 1: 223 (1875). — särsk. (†) om (kemiskt) ämne. Kalken formerar med Vitriols-syran Gips. VetAH 1774, s. 104. Regnér Begr. 287 (1803).
b) (†) språkv. bilda (ord, kasus, tempus osv.). Tiällmann Gr. 222 (1696). En myckenhet sammansatta nominer formeras genom blotta hopfästningen af de enkla. Moberg Gr. 178 (1815). Daler, Styfver .. formera (i vissa fall) pluralet efter andra deklinationen, hvarvid de .. bortkasta e. Enberg SvSpr. 92 (1836).
c) refl. o. i pass. i intr. bet.: komma till stånd, uppkomma, uppstå; bilda sig, bildas; utbilda sig, utveckla sig. Huru kan en rett echtenskaps kärleek formera sigh emellan them, som icke hafwa en troo? KOF II. 1: 235 (1659). En opinion i religions-ämnen formerade sig .., som ur uppenbarelsen blott uttog hvad den med sig fann öfverensstämmande. Geijer I. 5: 109 (1811). Den .. mörka hinnan som formeras på smältande tenn. VetAH 1813, s. 42. Atterbom Siare 4: 175 (1847).
3) (numera knappast br.; jfr dock nedan) allmännare: bringa till stånd, åvägabringa, åstadkomma; föranstalta; inrätta, anordna, arrangera; anlägga (stad, hamn o. d.); uppsätta (regemente, trupp); upprätta (karta, tabell o. d.); uppgöra (en plan); inleda (samtal, tvist o. d.). (De) som thet vprop fformeredt och bestyrckt haffue her j vestergöthland om then Ewangeliske lærdoms forachtilse. GR 4: 308 (1527). Fienden .. hafver .. een armee under Selburgh och Kåkenhusen formerat. OxBr. 5: 428 (1627). Wår Allernådigste Drotning hafwer .. förnummit vid Tawastehus god lägenhet wara till at formera eller upbyggia en liten fläk eller Lands Stad. BtKännVLand 4: 31 (1639). Leffuere een rätt formerat battaigle. LTorstenson (1645) i HSH 5: 120. At .. formera en (topografisk) Charta. Rålamb 1: 113 (1690). Efter måltiden drickes caffe ned i konungens salon; då formeras spelpartier. GJEhrensvärd Dagb. 1: 16 (1776). Vid Banco-Utskottets formerande. AdP 1789, s. 269. Wechterska arfvingarne ämna formera en process. Choræus Bref 96 (1802). De Alexandrinska Judarne formerade aldrig med de Palestinska någon schism. Agardh ThSkr. 1: 42 (1843, 1855). Min värdinna .. kom in och formerade samtal. Lilljebjörn Minn. 63 (1874). (Kammarkollegiet) hade blott att revidera räkenskaperna, men ej att formera staten, efter universitetets medel voro dess enskilda egendom. Annerstedt Rudbeck Bref LVI (1899). — särsk. (fullt br.) i förb. formera bekantskap (med), inleda, stifta, göra bekantskap (med ngn l., oeg. o. bildl., med ngt). Tegnér (WB) 2: 426 (1813). På hemvägen mötte vi ett par herrar, som vi formerade bekantskap med. MLalin (1837) hos Dahlgren 2Ransäter 12. ELönnrot i Suomi 1841, 4: 14. Någon föreslog att sällskapet skulle vid en halfkanna på Norbergs formera närmare bekantskap. Strindberg Fjerd. 2 (1877).
4) (†) utbilda, utdana, dana, fostra (ngn); utveckla (själsförmögenheterna o. d.); undervisa, informera (ngn); sätta hyfs l. skick l. pli på (ngn). At han osz så skulle .. / .. medh sine wÿse ord formera. Holof. 12 (c. 1580; ironiskt). Itt gott Förnufft, som vthu then helige Bibel är formerat och stadfäst. Schroderus Os. 1: 477 (1635). Syslan formerar en god Ämbetsman. Oelreich 12 (1755). Formera hjertat och förståndet. Nordin Bet. XXXVII (1785). Denna brist på omdöme hos min son förtryter mig på det högsta. Resan hade dock bordt formera honom. Leopold 5: 294 (c. 1804). Formera en ung man. Meurman (1846). — refl.: utveckla sig, få hyfs o. pli på sig. Man .. kunde säga med glädje: Påfven har blifvit klok! Den helige Fadern har formerat sig! Leopold 3: 175 (1798, 1816). Flickan har verkeligen formerat sig. CArmfelt (1811) hos Rydström Armf. 72.
5) (numera knappast br.) bilda, utgöra. Ingen skillnad borde göras mellan classerna, utan hela Riddarhuset formera en Corps. HSH 7: 277 (c. 1750). Manuscriptet (hade) vuxit till den tjocklek, som vanligen erfordras, för att formera en mindre volym. Gosselman SNAmer. 1: 5 (1833). Månglerskor utstyrda i bjertfärgade klädningar .. hvilka .. formerade de mest pittoreska, om icke just de skönaste, qvinnor man kunde önska att skåda. Dens. SAmer. 79 (1842).
6) mil. o. sjömil. om befälhavare l. truppavdelning resp. fartygsförband: uppställa l. ordna truppförband resp. uppställa l. ordna sig l. ordna krigsfartyg resp. (om fartyg) ordna sig på visst taktiskt sätt; bilda (linje, kolonn, marsch-, samlings- l. manöverform o. d.). Formera (sig) i kolonn. Formera sig i l. på linje. Formera Een jämbnan Rote. Söderman ExBook 6 (1679). Sedan regementet upmarcherat på torget, formerades fyrkant. Dahlberg Lefn. 89 (c. 1755; uppl. 1911). Han har ifrån marche uti en colonne formerat sig i fyra colonner. GJEhrensvärd Dagb. 1: 384 (1779). De kejserliga trupperna .. formera slutna leder. Rydberg Ath. 397 (1859; uppl. 1866, 1876: bilda). Fartygen kunna .. vara formerade i enkel kolonn. Bæckström Sjökr. 1: 257 (1887). Om batteriet är formeradt till parad. ExFältartill. 1893, 1: 5.
1) bokb. till 1, konkret: stycke av bokpärm som överskjuter bokens snitt. BokbOrdl. (c. 1847). AHB 111: 47 (1882).
2) mil. o. sjömil. till 6: sätt varpå en trupp är uppställd l. ordnad, resp. läge som fartyg (äv. luftfartyg) i förband under gång intaga till varandra; äv.: bildande av truppavdelning; jfr FORMATION 3. Hazelius Förel. 178 (1839). Bæckström Sjökr. 1: 85 (1887). Formering till brödmönstring. TjReglArm. 1889, s. 455. Numera har man börjat skilja mellan formering och ordning, så att den förra bestämmer läget, den senare nummerföljden mellan fartygen. Wrangel SvFlBok 463 (1898). Då hela flygavdelningar eller eskadrar insättas, uppträda dessa i slutna formeringar. FlygHb. 94 (1921). jfr ANFALLS-, KOLONN-, LINJE-, MARSCH-, STRIDS-, TRUPP-FORMERING.
Ssg: formerings-linje. sjömil. En linie genom alla fartygen i en ordning kallas formeringslinie eller ordningens grundlinie; den kan vara rät eller bruten i vinkel. Bæckström Sjökr. 1: 85 (1887).
Spalt F 1148 band 8, 1925