| Publicerad 1925 | Lämna synpunkter |
FOSTRE fωs3tre2, m.; best. -en; pl. -ar.
1) (†) fostrare, vårdare. Sådana (som plundra kyrkans egendom, låta kyrkor förfalla osv.) äro icke Kyrkionnes fostrar och ammor, som Gudh .. thet fordrar. PErici Musæus 2: 334 b (1582); jfr FOSTRA, v. 2.
2) (i historisk framställning, i fråga om förh. i Sv. under den tidigare medeltiden) hemmafödd träl. Botin Hist. 1: 138 (1789). Strinnholm Hist. 1: 595 (1834).
3) [efter isl.] (arkaiserande, i fråga om fornnordiska förh.) fosterfader; fosterson. Dalin Hist. 1: 576 (1747). Lönnberg Ragnf. 14 (1873).
Spalt F 1235 band 8, 1925