| Publicerad 1925 | Lämna synpunkter |
FRAMSTÄLLNING fram3~stäl2niŋ, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
vbalsbst. till FRAMSTÄLLA.
1) till FRAMSTÄLLA I 4; äv. konkret(are). Framställning i bild. Grafisk framställning. Linc. Ff 1 a (1640). Mången enskild assyrisk figur, särskildt framställningar af djurverlden, .. fyller oss med .. beundran. EHTegnér i UVTF 12: 86 (1875). Hahr ArkitH 183 (1902). — jfr KONST-FRAMSTÄLLNING m. fl. — särsk.
a) (†) bildl.: förvärkligande, yttring, uppenbarelse. Rätts-ideens framställning i det actuella och timmeliga. Biberg 1: 152 (c. 1820). Skiljande Guds rike såsom ideal från dess ofullkomliga framställning i hvarje realförsamling. Fahlcrantz 6: 8 (1833, 1865).
b) till FRAMSTÄLLA I 4 a: utförande (av en roll o. d.); spelsätt; förr stundom: (teater)föreställning. Hvad som för mig ökade interesset af denna dramatiska framställning, var skaldens egen närvaro. Beskow Vandr. 1: 15 (1819, 1833). Dramatisk framställning af gåtor och ordspråk. Hubendick FlickLek. 73 (1879). — jfr ROLL-FRAMSTÄLLNING.
2) hemställan; begäran; förslag; äv. konkretare; jfr FRAMSTÄLLA I 5. Göra, väcka framställning om ngt. Weste (1807; senare egenhändigt tillägg). Lalla Rookh kunde omöjligen afslå denna framställning. Arnell Moore 1: 102 (1829). På brukspatronens framställning utvaldes A. att föreställa länets vördade höfding. CFDahlgren 4: 267 (1831). De Geer Minn. 2: 140 (1892).
3) handling(en) att bringa ngt till språkligt uttryck l. att i tal l. skrift behandla l. redogöra för ngt; vanl. konkretare: redogörelse, skildring, framställningssätt; jfr FRAMSTÄLLA I 5. AdP 1786, s. 10. (Josephus) slutar sin framställning med den bestämda uppgiften, att (osv.). Agardh ThSkr. 1: 10 (1842, 1885). I vårdad skriftlig framställning betjenade sig båda .. helst af franska språket. Tegnér Armfelt 3: 125 (1887). Jag känner väl, att den framställning, som jag givit av det grekiska dramat, är fragmentarisk och ofullständig. Andersson GrDram. Föret. (1910). — jfr LIVS-, LÄRO-, VÄRKLIGHETS-FRAMSTÄLLNING m. fl.
II. till FRAMSTÄLLA II. Framställningen af syre i flytande form. SvT 1878, nr 1, s. 1. LAHT 1900, s. 111. — jfr JÄRN-, TJÄR-FRAMSTÄLLNING m. fl.
-FÖRMÅGA. särsk. till I 3. Atterbom i Phosph. 1810, s. 170. Såsom stadsfullmäktig i Stockholm hade han genom sitt förstånd, sin sakkunskap och sin framställningsförmåga spelat en ledares roll. De Geer Minn. 2: 79 (1892). —
-GÅVA. särsk. (i vitter stil) till I 3: framställningsförmåga. CFafWingård (1827) hos Tegnér BrefWingård 9. Flytande framställningsgåfva. NF 17: 1497 (1893). —
-KONST.
1) till I 1: förmåga att i bild o. d. framställa ngt. Scenisk framställningskonst. Josephson Teaterregie 27 (1892); jfr FRAMSTÄLLNING I 1 b.
2) till I 3: förmåga att uttrycka sina tankar l. att skildra ngt; jfr -FÖRMÅGA, -GÅVA. CVAStrandberg 1: 352 (1862). Författarinnans framställningskonst. PT 1905, nr 246 A, s. 3. —
(II) -KOSTNAD. Lille Försäkr. 123 (1882). Framställningskostnaden för 100 kg. soda. 2NF 26: 243 (1917). —
-MEDEL.
1) till I 1: medel för framställning av ngt i bild. Med sina framställningsmedel kan målarekonsten upptaga landskapet, alla klasser af djur, alla mennisko-racer, folk och stammar. Ljunggren Est. 2: 300 (1860).
2) till I 3: medel för uttryckande l. meddelande l. skildring av ngt. Poesiens yttre framställningsmedel. Hammarsköld SvVitt. 1: 298 (1818). Trana Psych. 2: 63 (1847). PT 1898, nr 287, s. 3. —
-METOD.
1) i sht pedag. till I 3: metod för språkligt uttryckande av ett kunskapsstoff (i syfte att meddela det åt andra). Boström 3: 543 (1865). Hjärne SvoFräm. 220 (1893, 1908).
2) till II. En praktisk framställningsmetod (vid tillvärkning av nitroglycerin). 2NF 19: 1067 (1913). —
-SÄTT.
1) till I 3: sätt att i tal l. skrift uttrycka sina tankar l. att skildra l. redogöra för ngt; stundom: framställningskonst. Höpken 1: 266 (1771). Hans rediga, lugna och korrekta framställningssätt (gjorde) uppfattningen lätt för notarierna. De Geer Minn. 1: 78 (1892). Johan Bojer har .. ett ganska fängslande framställningssätt. PT 1905, nr 122 A, s. 3.
2) till II. Andersson Väfn. 124 (1880). Raderings- eller etsningsmaneret är det bekvämaste framställningssättet på koppar. 2UB 10: 297 (1907).
Spalt F 1374 band 8, 1925