Publicerad 1926   Lämna synpunkter
FRIS, sbst.2, r. l. m. (Möller 1: 161 (1745) osv.) l. n. (JTBureus (1627) i 2Saml. 4: 103 osv.); best. -en l. -et; pl. (om olika slag av fris) -er (Sundelius NorrköpMinne 97 (efter handl. fr. 1735) osv.) ((†) = Sahlstedt (1773), Möller (1790)).
Ordformer
(fress 1645. fris (-ijs, -ijss, -ies o. d.) 1627 osv.)
Etymologi
[liksom d. fris, t. fries, eng. frieze, av fr. frise; möjl. till fr. friser (se FRISERA, v.1) o. i så fall samma ord som FRIS, sbst.3; man har emellertid äv. antagit släktskap med FRIS, sbst.1, varvid ordet eg. skulle ha betydt: tyg från Frisland. — Jfr FRISAD]
i sht förr använd grov enfärgad, vanl. röd l. grön, långhårig yllevävnad, stundom med inspunnet nöthår i inslaget. RA 1: 490 (1546; i handskr. fr. 1600-talet). Frijs grönt .. til foder och vnderbyxor. JTBureus (1627) i 2Saml. 4: 103. Fris till portierer och klädsel af möbler. PriskurKMLundberg 1899, s. 29.
Ssgr (i sht förr): FRIS-KJORTEL. BoupptRasbo 1693. —
-KLÄDE. (knappast br.) = FRIS, sbst.2 DA 1808, nr 58, s. 3. BL 1: 153 (1835). —
-MAKERI. (†) frisväveri. VgFmT I. 6—7: 62 (1755). —
-ROCK. rock (arbetsrock, dammrock o. d.) av fris. BoupptRasbo 1766. Carlén Skuggsp. 2: 385 (1865). —
-STRUMPOR, pl. [jfr sv. dial. (Smål.) friser, pl., damasker av fris (Wistrand Folkdr. 146 (1907))] (förr) strumpor (damasker) av fris. BoupptRasbo 1693. Johansson Noraskog 1: 60 (i handl. fr. 1785). —
-TRÖJA. särsk. om tröja tillhörande den tidigare folkdräkten i Sv., i sht den kvinnliga. Linné Ungd. 2: 250 (1734). SkattebondReflex. 84 (1798). RedNordM 1912, s. 11. —
-VÄVARE. —
-VÄVERI1004. Linné Vg. 122 (1747).

 

Spalt F 1540 band 8, 1926

Webbansvarig