FRITYR frity4r, r. (f. WoJ (1891), Hahnsson (1896)); best. -en, äv. -n; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. friture, ngt i fett stekt, stekfett; av fr. friture, ytterst till lat. frigere, steka, rosta (jfr FRITTA, sbst.)]
Ssg: FRITYR-DEG. kok. tunn deg avsedd att däri doppa kött, fisk m. m. som skall stekas i flottyr. Hagdahl Kok. 424 (1879).
Spalt F 1558 band 8, 1926
Webbansvarig
admin_saob@svenskaakademien.se