| Publicerad 1926 | Lämna synpunkter |
FRÄMJA främ3ja2, äv. frä3mja2 (långt l. kort ä vacklande WoJ (1891)), v. -ade ((†) pr. sg. -er Ordspr. 12: 3 (Bib. 1541), MB 4: 2 (Lag 1734). pr. sg. pass. -es Rydberg DetSköna 164 (1889). sup. fremdt LPetri Dryck. C 2 a (1557)). vbalsbst. -A (se avledn.), -AN (Rydqvist Resa 287 (1838) osv.), -ANDE, -ELSE (se avledn.); -ARE, -ARINNA, -ERSKA.
1) föra l. bringa fram.
a) (†) föra l. forsla fram (till ett ställe). Ii eller iii clippare ther med han .. sadana breff och bud .. kan fremia och förfördra. GR 2: 16 (1525).
b) (numera bl. ngn gg arkaiserande) uppflytta (ngn) till bättre plats o. d.; befordra (ngn). Vtur the gemene diecknescholar .. warde wij .. främiade .. til Landzscholar. Schroderus Comenius 737 (1639). Sätt dig uti yttersta rummet, så kan du främjas til et högre. Liljestråle Kempis 92 (1798). Härtillands främjas paddorna, och de som något duga, få bära stenar ur by! Lundegård DrMarg. 1: 146 (1905).
c) (†) dep. o. refl.: hava framgång, vinna fördelar. Man seer offta, huru man thet, och thet tagher sigh före, menandes skola ther medh främia sigh. LPetri 1Post. V 4 b (1555). Björner Vols. 21 (1737; isl. orig. fremjast).
d) (†) föra (ngt) fram i dagen, komma fram med (ngt), göra bekant. Främja i ljuset, publicera. Vi (präster) vete .. oss alla .. plichtoga vara til at förkunna, uthspridha och fremia Gudz ord. RA 1: 118 (1529). H. K. M. (ville) samma böker .. i liuset främia och publicera låta. Bureus KonStyr. A 4 b (1630).
e) (†) i uttr. vara främjande (fremende) med barn, vara havande. HT 1894, s. 268 (i handl. fr. c. 1543).
2) (†) upptaga till behandling, behandla, företaga. Skal och (i domstolen) thet Måhl först främias som effter Sakens Beskaffenheet minst Drögzmåhl lida kan. Sjöl. 1667, Skipml. 12. jfr: Ditt mål skall jag främja, så långt som lag och rätt gå. Bååth NialS 224 (1879; arkaiserande; isl. sœkja mun ek mál þitt). — med adverbial inledt av prep. till, övergående i bet. 4. Ath .. fatige enkers sacker bliffue fryemiedh til retthe och fordreth til thet besthe. GR 4: 44 (1527). Tiden (synes) vara inne at .. främja till sluth en arrangement, som rikets vähl .. kräfjer. Höpken 2: 184 (1753).
3) (numera bl. ngn gg arkaiserande) genomdriva, fullborda, värkställa, utföra; ofta med avs. på vilja, avsikt, uppsåt o. d.; stundom i tautologiska förb.: främja och fullborda l. fullkomna, skaffa och främja. GR 1: 27 (1521). Därs. 9: 320 (1534). Ij den harmen, att han ickie feck fremmia sin villia på dem, som sloge hans stalbroder. OxBr. 11: 7 (1612). Jag vid din spira dig besvär / At mot et brottsligt folk i dag min vrede främja. Kellgren 1: 230 (1782). I tröja, brynja och koftan / Var styfsintheten länge van / Att sina anspråk främja. CVAStrandberg 1: 165 (1860). — särsk. i uttr. främja sin vilja (med en kvinna), eufemistiskt: få sin vilja fram, besova. När han haffver främiat sin vilie, / så är hun af honom förlåthen (dvs. övergiven). Visb. 1: 193 (c. 1620). Schlyter JurAfh. 1: 99 (1836).
4) hjälpa; gagna.
a) (i mera vårdat spr.) med sakobj.: värka fördelaktigt (stundom: påskyndande) på gången l. utvecklingen l. realiserandet av (ngt), hjälpa l. föra fram (ngt) till åsyftat slut l. resultat, befordra, befrämja; understödja, underlätta, gynna; med saksubj. äv.: vara till fördel för, gagna; i ä. tid stundom i den allittererande förb. fordra och främja. Främja landets (inre) utveckling, samhällets bästa, allas väl, det allmänna välståndet, kulturen, enighet. Främja sitt syfte, ngns planer. Och Herren wår Gudh ware oss blijdh, och fremie wåra henders werck medh oss. Psalt. 90: 17 (Bib. 1541). Sådant kunde meer skada Fredztractaten (dvs. fredsunderhandlingen), än den främia. Widekindi KrigsH 775 (1671). Then som .. hafver .. tiufnaden främjadt; stånde tiufsrätt. MB 41: 3 (Lag 1734). Pesten främjade hans afsikt. Dalin Hist. 2: 803 (1750). (Sv. Ak:s) Ordförande (bör vid sammankomsterna) god ordning främja och alt oskick afvärja. 1SAH 1: 31 (1786, 1801). De naturliga omständigheterna .. (värka) än främjande, än hämmande på människans arbetslust. EkonS 1: 208 (1891). Till främjande af slöjdundervisningen vid de allmänna läroverken. SFS 1905, nr 26, s. 11. — i numera obr. uttr. Gåffua är en ädhle steen, hwart man henne bär så fremier hon wel. Ordspr. 17: 8 (Bib. 1541). (Att) man dagheligha haffwer itt öpedt Lijff, och främier then Naturlighe Stolgången. L. Paulinus Gothus Pest. 80 a (1623). — jfr KULTUR-, UTVECKLINGS-FRÄMJANDE, KULTUR-FRÄMJARE.
b) (†) med personobj.: hjälpa (ngn) fram i bildl. mening, vara (ngn) behjälplig (i ngt), förhjälpa (ngn till ngt), hjälpa, bistå, understödja, gynna; med saksubj.: vara nyttig, gagna. Fordhe oc freyme honum till thet bestha. GR 3: 167 (1526). Then fadherlösa fremia the icke j hans saak, och hielpa icke then fattigha til retta. Jer. 5: 28 (Bib. 1541). Thet främiar Menniskionne ganska mykit, att hon tencker på Döden. PJGothus Savonarola SyndSp. H 8 a (1593). Förnufftet .. snarare främmier .. osz til at troo. Sylvius Mornay d 3 a (1674).
5) (†) övergående i bet.: uppehålla, underhålla. Atth the fodra och fremije them (dvs. hingstarna) tiill thet beste medt höö och korn .. och karana medt nöttorfftijgh öll och matth. GR 20: 80 (1549). The, som bo uthi .. her Johans .. furstendöme, (skola) förplichtige vara at fordra och främie .. (den sv. konungen, då han drager till Finland) både medh kostgärder, skiutzresor och andre nödtorfter. RA 1: 755 (1557).
FRÄMJELIG, adj. (numera knappast br.) till 4: befrämjande, gagnelig, fördelaktig, nyttig; jfr BEFRÄMJELIG. Allom .. til främieligh nytto. Bureus KonStyr. A 4 a (1630). Lind (1749; under beförderlich). Oskadlig eller rent av främjelig för .. kultur och frihet. Steffen Krig 1: 71 (1914). —
FRÄMJELSE, r. l. f. (fremelsse 1590) (†) jfr BEFRÄMJELSE.
1) till 1 c: framgång, förkovran. Thet .. Kongelige hus till berööm och thess trogne wndersåter till långhwarigh beståndh och fremelsse. HSH 7: 50 (1590). Stiernhielm Arch, B 1 a (1644).
2) till 4 a, b: (be)främjande, befordrande; understödjande, gynnande. Schroderus Liv. 810 (1626). Näst Guds äras främjelse. Attterbom Minnest. 1: 190 (cit. fr. 1681). Lind (1749; under forderung).
Spalt F 1687 band 8, 1926