Publicerad 1926   Lämna synpunkter
FULLBORDENHET, f.
Etymologi
[till fsv. fulbordhin, fullkomlig, som sammanhänger med FULLBORD(A), adj.]
(†) fullkomlighet. Vthi all ting bestell tigh som een efftersyn till godha gerningar, j lärdom, fullboordenheet, swårheet. Tit. 2: 7 (NT 1526).

 

Spalt F 1805 band 9, 1926

Webbansvarig