Publicerad 1927   Lämna synpunkter
FÖRANKRING föraŋ4kriŋ l. fœr-, i Sveal. äv. 032, r. l. f.; best. -en; pl. (i sht i konkret bet.) -ar.
vbalsbst. till FÖRANKRA; ofta konkret: anordning (ankare med ankartåg, kätting, lina, krampa osv.) varmed ngt förankras.
1) i sht sjöt. till FÖRANKRA 1. Den starka ebb och flod, som ofta upprörde vågorna i Eiderns mynning och gjorde säkra, dubbla förankringar nödvändiga. VittAH 25: 98 (1863, 1867). I forntiden begagnades stenar och sandsäckar till fartygs förankring. NF 1: 794 (1876). NDA 1909, nr 153, s. 4.
2) (i sht i fackspr.) till FÖRANKRA 2. Fock 1Fys. 535 (1855). Helt nyligen har man iakttagit en förstöring af förankringarne för hängbron öfver Niagara. TT 1898, K. s. 83. — särsk. byggn. till FÖRANKRA 2 slutet. Carlberg SthmArchitCont. F 1 a (1740). Takkonstruktionen .. är af trä med .. förankringar och sammanfästningar af järn. Friesen Inbj. 1891, s. 19.
3) till FÖRANKRA 3. (Med den tyska författningen av 1919) har det första försöket gjorts till rådssystemets förankring i författningen. 2NF 30: 700 (1920). — särsk. bot. till FÖRANKRA 3 slutet. Genom .. olika (rot-)grenars förenade verksamhet vinnes (hos Laminaria) en kraftig förankring. SvRike I. 1: 160 (1899). SkogsvT 1910, Fackupps. s. 308.
Ssgr (i fackspr.): (1, 2) FÖRANKRINGS-ANORDNING~020. 2NF 18: 562 (1912). —
(2) -JÄRN. TT 1895, B. s. 49. —
(1, 2) -LINA. TT 1897, B. s. 80. —
(2) -MUR. mur i vilken en maskin o. d. förankras. TT 1897, B. s. 50. —
(3 slutet) -ORGAN. bot. De (fröna) omhöljande organen (hos vissa ökenväxter äro) .. ofta .. verksamma förankringsorgan. BotN 1916, s. 47. —
(2) -STOLPE. Vissa av stolparna (vid elektriska ledningsanläggningar) äro s. k. spänn- eller förankringsstolpar .. som skola kunna stå emot även ensidig dragning i ledningar. BKonvLex. 3: 909 (1923). —
(1) -TROSS. sjöt. Wrangel SvFlBok 160 (1898). —
(1, 2) -TÅG. TT 1901, V. s. 28.

 

Spalt F 2351 band 9, 1927

Webbansvarig