| Publicerad 1927 | Lämna synpunkter |
FÖRHANDLING förhand4liŋ l. fœr-, i Sveal. äv. 032 (fö`rhánndlinng Dalin, i bet. I 2), r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
vbalsbst. till FÖRHANDLA.
1) (†) till FÖRHANDLA I 1 a. Natwardzens förhandling. Chesnecopherus Skäl E 3 b (i handl. fr. 1586). Schroderus Os. 2: 559 (1635).
2) till FÖRHANDLA I 2: överläggning, underhandling, diskussion; förr äv. övergående i bet.: överenskommelse, avtal, beslut; numera oftast i pl. Offentliga, hemliga förhandlingar. (Låta det) komma till förhandling (med ngn). Vara föremål för förhandlingar. Riksdagens, domstolens förhandlingar. Anner merkeligh forhandlingh som beslwthet bleff i Malmö. GR 4: 69 (1527). Ther bleeff .., epter long forhandling, junkar Magnus .. vthwald och hyllat til konung. OPetri Kr. 123 (c. 1540). Dalin (1852). (G. III:s) förhandlingar med Fredrik den store. Odhner G3 1: 12 (1885). SFS 1906, nr 113, s. 5. jfr BÖRS-, DOMSTOLS-, FREDS-, RIKSDAGS-, RÄTTS-, SENATS-FÖRHANDLING(AR) m. fl. — särsk. i pl., konkret, om redogörelse, protokoll o. d. rörande förehavda förhandlingar; särsk. ss. titel på lärda sällskaps o. d. publikationer. Tryckta förhandlingar från kongressen. Schroderus Os. 2: 317 (1635). Upsala läkareförenings förhandlingar. (1866; boktitel).
II. (†) till FÖRHANDLA II a: handel, köpenskap; försäljning. GR 3: 320 (1526). Then store uthförning och förhandling, som (från Danmark) .. till then tydske sijde skee pläger. Därs. 29: 312 (1559). Schultze Ordb. 1746 (c. 1755).
-ORDNING. särsk.: gm lag l. avtal stadgad ordning för förhandling i arbetstvister. BtRiksdP 1911, Saml. 9. II. 2. Utsk. 4: nr 14, s. 33. —
-VÄG. särsk. i uttr. på förhandlingsvägen, medelst underhandlingar.
Spalt F 2737 band 9, 1927