FÖR- ssgr (forts.):
(II 3) FÖR-INNERLIGA04010 (jfr anm. 2:o sp. 2313), v. -ade. [avledn. av INNERLIG] (i högre stil) göra (ngt) innerligt l. innerligare. Rudin Kierkegaard 120 (1880). Pietetsförhållandet till föräldrarne kvarstår, fördjupadt och förinnerligadt genom tacksam kärlek. Ahnfelt Et. II. 2: 70 (1906). Fromhetslifvets förinnerligande. LfF 1913, s. 32. refl.: bliva innerlig(are). Om du nu vill vara en verklig lärjunge, .. förinnerliga sig sanningarna i dig. Rudin 2Evigh. 1: 105 (1880, 1887). —
-INRA. (-innere) [ombildning av ERINRA efter mönstret av de talrika orden med FÖR-] (†) refl.: erinra sig. Så kunne vij oss icke väll förinnere, när vij för:ne her Svanthe haffve befaledt edher på våre vägne um sådant at tilschriffve. GR 25: 122 (1555).
Spalt F 2782 band 9, 1927
Webbansvarig
admin_saob@svenskaakademien.se
