| Publicerad 1927 | Lämna synpunkter |
FÖRLÖSA förlø4sa l. fœr-, i Sveal. äv. 032 (förlö´sa Weste; förlö`sa Dalin), v. -er, -te, -t, -t ((†) p. pf. -lösad Serenius EngÅkerm. 114 (1727; i bet. 3)). vbalsbst. -ANDE, -NING (numera föga br., Luk. 4: 18 (NT 1526), Didring Malm 2: 139 (1915)); -ARE (se avledn.).
1) (numera bl. i högre stil) befria (ngn l. ngt) l. göra (ngn l. ngt) fri(tt) (från ngt). Förlösa ngn l. ngt från ngn l. ngt l. ur ngt, förr äv. av ngn l. ngt. Æn dog i fför samma saker skwld wt åff euigh trældom ære förlöste. GR 3: 324 (1526). Iagh wil loffua och åkalla Herran, så bliffuer iagh jfrå mina owener förlööst. Psalt. 18: 4 (Bib. 1541). Ho på hans Namne sätter tröst, / Han warder af alt ondt förlöst. Ps. 1695, 143: 3; jfr Ps. 1819, 66: 3. Är då åstundan, at .. blifva förlöst ur detta fängelse, en oloflig önskan? Ågren Gell. 87 (1757). Johannes (döparen) hade fått stora naturgåfvor: .. en vältalighet, som kunde fängsla och förlösa. Beskow Pred. 573 (1901); jfr b. — särsk.
a) (i religiöst spr., numera föga br.) återlösa, förlossa (se d. o. 1 a α), frälsa (se d. o. 2). Wij äre tine i all nödh, / Förlöste medh tin blodh så rödh. Ps. 1695, 371: 5. Det förlösta menniskoslägtet. Stagnelius (SVS) 3: 71 (1817).
b) i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv., om ngt som kännes befriande l. lättande i en viss stämning l. situation, räddande; särsk. i uttr. det förlösande ordet. Det var tydligt, att han funnit det förlösande ordet ur sin ånger och ruelse. Hallström GHist. 134 (1895). Då fann hr A. P. Danielson tiden inne att säga det förlösande ordet. VL 1896, nr 102, s. 2. Här och där lyser .. (Chaucers) värmande och förlösande humor fram. Björkman Chaucer 164 (1906). (Jag skriver) för att lätta mitt hjärta eller för att trösta mig med ett förlösande skratt. Wulff Leopardi 289 (1913).
2) befria (en kvinna) från hennes foster; i sht i pass. bliva förlöst med, förr äv. av (l. från) en son osv.; hjälpa (en kvinna) vid framfödandet av (hennes) barn; äv. veter. i fråga om djur. Hoorn Jordg. 1: 291 (1697). Den 19 blef vår Drottning förlöst af en Prinsessa, som .. strax blef buren til Dopet. SP 1779, s. 17. Gr. Gyllenstolpe är förlöst med en dotter, som Kgl. Maj. höll till dop. 2Saml. 9: 31 (1797). Crusenstolpe CJ III. 2: 55 (1846). Sjöstedt Förlossn. 145 (1875). — (†) (Han) förähradhe .. effter sin hustrus förlösningh ifrå hårt barnfängie 1 Dr. VadaKInvent. 1671.
3) (†) upplösa; äv. refl. När .. (feberhettan) är förbij, och Naturen så wida arbetadt, at köld och hete wil sig uthbryta och förlösa i swett. Linder Fross. 32 (1717). Serenius EngÅkerm. 114 (1727).
Spalt F 2925 band 9, 1927