Publicerad 1927   Lämna synpunkter
FÖRPLÄGNING förplä4gning l. fœr-, i Sveal. äv. 032 (förplä´gning Weste), r. l. f.; best. -en; pl. (knappast br.) -ar (Wallin Bref 240 (1849)).
Etymologi
[jfr t. verpflegung]
vbalsbst. till FÖRPLÄGA.
1) (†) till FÖRPLÄGA 1: vård. Posten 1769, s. 791. Min moder fick under sin förplägning den unge Jakob Littow. Topelius Vint. I. 1: 234 (1880; uppl. 1859: vård).
2) (numera i allm. icke i officiellt militärt spr.) i sht mil. = FÖRPLÄGNAD 1. Carl XII Bref 409 (1716). Fångars förplägning. PH 5: 3020 (1750). Carlson Hist. 2: 512 (1856). Trupps förplägning under tåg. TjReglArm. 1889, s. 415.
3) (vard., ofta skämts.) = FÖRPLÄGNAD 2. Stiernstolpe Arndt 1: 6 (1807); möjl. till 1. Sedan man .. genom förplägningen blifvit så förfriskad, att man är susceptibel af ljusare idéer. Læstadius 1Journ. 160 (1831). De nedsatte sig till någon hvila i prästens kammare och infordrade mat och förplägning. Fryxell Ber. 15: 173 (1848). Auerbach (1908). — särsk. (†) i pl.: förfriskningar. Inga förplägningar eller ens ackommodationer af stolar (funnos på en bal i Brüssel). Wallin Bref 240 (1849).
Ssgr (till 2; i sht mil., numera icke i officiellt spr.): FÖRPLÄGNINGS-PÄNNINGAR, pl. (förr) till viss militär under vissa förhållanden utgående kostpänningar; jfr TRAKTAMENTE. Tågordn. 5/2 1689, s. A 4 b. Gynther Förf. 8: 108 (1863; efter handl. fr. 1811). —
-SÄTT. KrigVAH 1807, s. 135. FångvFörf. 182 (1892; enl. cirk. 1868). —
-TRÄNG. förplägnadsträng. BetTrängv. 1877, s. 233. TrängbAnv. 6 (1885).

 

Spalt F 3069 band 9, 1927

Webbansvarig