| Publicerad 1927 | Lämna synpunkter |
FÖRSLAG fö3r~sla2g l. fœ3r~, sbst.1, n.; best. -et; pl. = (BoupptSthm 9/4 1607 (: förslagen, best.; i bet. 5) osv.) ((†) -er Törngren Artill. 2: 20 (1795; i bet. 1 a)).
1) till FÖR- I 1 c α.
a) (förr) artill. förladdning av hö, halm o. d. framför krutet (dvs. mellan laddningen o. kulan) l. framför kulan i kanon. Grundell UnderrArtill. 133 (1705). Billmanson Vap. 281 (1882; i fråga om ä. förh.).
b) (mindre br.) fyrvärk. spegel till en raket l. annan fyrvärkeripjäs; (ler)propp i brandraket. Dalin (1852). Kindblad (1871).
2) till FÖR- I 1 e: första slag(et) l. kast(et) (vid spel o. d.); rättighet(en) att slå första slaget l. göra första kastet. Lind (1749; under auswurff). Ha förslaget. Östergren (1923). (†) bildl. BtFinlH 2: 339 (1670). Wid alla handlingar (dvs. förhandlingar), undantagandes med kong Carl, är bäst att slå högst i förslag. KKD 6: 44 (1707).
4) [efter motsv. anv. i t.] till FÖR- I 2; om ton l. ljud l. ord o. d. som föregår en annan l. ett annat.
a) mus. prydnad bestående av en l. flera framför den melodiska huvudtonen uppträdande bitoner; äv. om den not l. de noter som i notskrift beteckna ifrågavarande prydnad. Dubbelt förslag, förslag bestående av två l. flera toner (noter). Weste (1807). Atterbom Siare VI. 1: 47 (1852). Hedlund Fiolsp. 56 (1899).
b) språkv. kort o. obetonat ljud som föregår o. liksom bildar inledningen till ett annat; äv.: obetonad förstavelse; äv.: obetonat ord som proklitiskt ansluter sig till ett annat l. inleder en sats o. d.; stundom, i fråga om vers: upptakt. Tje-ljud med förslag av t. Almqvist SvSpr. 204 (1840). Då þy, utan at eller föregående prepos., öppnar en mening eller har ett overksamt ok till förslag. Rydqvist SSL 5: 177 (1874). Wrangel Dikten 148 (1912; om upptakt i vers).
c) med. i fråga om hjärtljuden: (i sht vid vissa hjärtsjukdomar uppträdande) före systole hörbar biton. Edgren Arter. 265 (1897). Petersson FysUnders. 245 (1908).
d) (†) förberedande ackord, preludium; äv. bildl. SvLitTidn. 1821, sp. 169. Några sorgligt och mildt ljudande förslag från orgelverket föregingo kyrkosången. Mellin Nov. 2: 78 (1834, 1867). Nu höras dessa vårens förslag (dvs. valthornets toner). Dybeck Runa 1844, s. 4.
5) (†) till FÖR- I 1 a: slag framtill å kappa o. d. Quinnekåpa mz brun siden kamlot på förslagen. BoupptSthm 9/4 1607. JTBureus (1624) i 2Saml. 4: 83. — jfr: Gammal kåpa mz duelcks förslagh. BoupptSthm 9/4 1607.
(3) -PÅLE. (i fackspr.) påle som neddrives i jorden för att bilda ett hål vari en annan (längre) påle skall anbringas. Stål Byggn. 1: 147 (1834). KrigVAT 1845, s. 518.
Spalt F 3176 band 9, 1927