| Publicerad 1927 | Lämna synpunkter |
FÖRSTRÄCKNING försträk4niŋ l. fœr-, i Sveal. äv. 032 (försträ´ckning Weste), r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
1) till FÖRSTRÄCKA 1: sträckning (över elasticitetsgränsen, varigm ngt skadas); särsk. om sträckning av sena l. led l. lem o. d.; ofta om ledvridning, ledvrickning l. muskelbristning; förr äv. om sjukdom hos drag- l. riddjur, förorsakad av överansträngning (jfr FÖRSTRÄCKA 1 slutet). Serenius Pp 4 b (1734). Försträkkning .. (dvs.) Lemmarnas sträckning öfver förmågan, och in specie en siukdom hos hästar och dragare, när de tvingas at öfverskrida sina krafter i dragande eller springande, (lat.) Luxatio. Schultze Ordb. 5102 (c. 1755). (Han) råkade .. ut för .. en försträckning på vänstra foten vid vristen. Calonius Bref 174 (1796). Försträckningar, i hvilken kroppsdel de än förekomma, böra så fort som möjligt behandlas på det sätt, att (osv.). Odenius 2Celsus 417 (1906).
2) (†) till FÖRSTRÄCKA 4: förstärkning. (Generalen) befan sig för svag att emotstå en så starck och mechtig fiende (som ryssen), förr än han kunde få försträckning ifrån hufvudarmen. HH XVIII. 3: 48 (1741).
3) (i sht i fackspr.) till FÖRSTRÄCKA 5: överlåtelse av pänningar l. andra till förbrukning avsedda föremål mot villkor att sedermera återfå lika mycket av samma slag o. godhet (med l. utan ränta); i juridiskt fackspr. (i fråga om annat än pänningar) motsatt: lån (som medför endast nyttjanderätt); äv. konkret, om det som överlämnas: lån; förr äv.: förskott; utlägg. Giva, i sht förr äv. göra ngn en försträckning. GR 9: 329 (1534). Om the Lijffländere finge försträckningh vppå någen Pandt. Tegel G1 2: 356 (1622). D. 4 Iulij bekommet af wåra officerare på Junij månad förstreckning 1 carolin. KKD 3: 152 (1711). Försträckning må icke under någon form lämnas styrelseledamot eller tjänsteman i banken annorledes än mot pant. SFS 1906, Bih. nr 12, s. 4. Flodström SvFolk 464 (1918). jfr LÅNE-, PÄNNING-FÖRSTRÄCKNING m. fl. — särsk. (†) i uttr. på (en) försträckning, i förskott. GR 28: 41 (1558). Hwilke Knechter Konungh Gustaff lät .. giffua på een försträckningh een Månadt Sold. Tegel G1 2: 196 (1622).
-GIVARE. jur. person som lämnar ngn en försträckning, borgenär; jfr LÅN-GIVARE. Schrevelius CivR 2: 351 (1847). SDS 1898, nr 456, s. 2. —
-TAGARE. jur. person som mottager en försträckning, gäldenär; jfr LÅN-TAGARE. Schrevelius CivR 2: 351 (1847).
Spalt F 3247 band 9, 1927