| Publicerad 1927 | Lämna synpunkter |
FÖRSTÄRKA förstær4ka l. fœr-, i Sveal. äv. 032 (förstä´rka Weste; förstä`rrka Dalin), v. -er, -te, -t, -t; se för övr. STÄRKA. vbalsbst. -ANDE, -ELSE (se avledn.), -ING (se FÖRSTÄRKNING), -NING (se d. o.), -UNG (se FÖRSTÄRKNING); -ARE (se avledn.).
göra starkare. — särsk.
1) göra (ngt) starkare l. motståndskraftigare (i sht gm att öka tjockleken l. anbringa stöd o. d.). GR 13: 229 (1541). The förderffwede Bielcker vpå Westerås Slott .. schulle medh knä bliffwe förstärchte. Johan iii (1579) i HB 2: 24. På alla sorter strumpor äro hälar och tår förstärkta. PriskurCronquist 1898, s. 51. Landsvägsbroarna förstärktes (när Mälaren började översvämma). Lagerlöf Holg. 2: 167 (1907). — särsk. i fråga om befästningsarbete o. d.: göra (befäst plats, fästning o. d.) starkare, ävensom (mil.) i fråga om omdaning av terrängen i avsikt att höja värkan av egen o. minska värkan av fiendens eld samt att underlätta egna o. försvåra fiendens rörelser. Forstærkie och forbettre stadhen med graffuer och torwaller. GR 4: 38 (1527). Hela werlden wet, .. hwad omsorger .. (Karl XI) haft, at förstärcka Sina Fästningar. Nordberg C12 1: 47 (i handl. fr. 1698). Cavallin (1875). ExInf. 1924, 2: 31.
2) (†) med avs. på levande varelse l. på kroppsdel o. d.: göra (fysiskt) starkare, stärka; ofta refl.; äv. i pass. med intr. bet.: bliva starkare. Han .. toogh maat till sigh och förstärkte sigh. Apg. 9: 19 (NT 1526; Bib. 1917: blev .. stärkt). Titt taal haffuer vpreest them som falne woro, och bäffuande knää haffuer tu försterckt. Job 4: 4 (Bib. 1541; Bib. 1917: givit kraft). Väl må then, som hafver förråd på godt hö, skaffa sig Oxar ifrån ett kärfvare ställe; ty tå försterckas the än mera. Broocman Hush. 3: 4 (1736). Atterbom Minn. 518 (1818).
3) (†) giva (ngn) ökad inre styrka; stärka l. styrka (ngn i en åsikt l. tro o. d.); äv. refl. Han .. haffuer .. forsterkt sich j sin mening. OPetri PEliæ c 1 a (1527). Romarne .. blefvo nu dubbelt förstärkte i sin ifver för kriget. Emanuelsson Polyb. 1: 46 (1834). Thomander Pred. 1: 223 (1849).
4) (företrädesvis i skriftspr.) göra (ngt l. en samling personer) större l. starkare gm att öka antalet l. mängden; öka, utöka. Forsterckie wort forskingrade, och wtöste Cammer godz. GR 12: 255 (1539). En del af bönderna drog .. hem att förstärka sina matsäckar. Strinnholm Hist. 5: 314 (1854). Kort efter sitt utflöde ur Keitele förstärkes den samlade vattenmassan från v(äster) genom ett nytt stort tillflöde. NF 15: 1445 (1891). Min i öfrigt lätta packning var .. förstärkt med en ofantlig dalkarlsask. De Geer Minn. 1: 26 (1892). — särsk.
a) med obj. betecknande (medlemmarna i) ett kollegium, en kommitté o. d.; äv. refl. Förstärkt utskott, särsk. dels (i fråga om förh. under åren 1810—1866) benämning på vissa större utskott som utsågos av riksdagen för att avgöra sådana frågor i vilka erforderlig pluralitet icke vunnits för ett gemensamt ständernas beslut (numera ersatta med ”gemensam omröstning” av kamrarna), dels (i fråga om nutida förh.) om riksdagsutskott som efter egen anmälan gm särskilt riksdagsbeslut erhållit tillfällig ökning av ledamöternas antal. RARP 9: 28 (1664). Electorerne (kunde) förstärckas til 24. 2RARP 4: 40 (1726). RO 1810, § 30. Uppflyttnings-examen (vid krigsskolan i S:t Cyr) sker inför undervisnings-rådet som förstärker sig med de medlemmar, det anser nödigt. KrigVAH 1844, s. 106. Styrelsen förstärkes med en .. militär ledamot såsom chef för en särskild militärbyrå. SFS 1908, nr 13, s. 8. — särsk. (i Finl., förr) i uttr. förstärkta stadsfullmäktige. Vasenius UndSpr. 98 (1894).
b) i fråga om truppstyrka o. d., ävensom parti, arbetsstyrka o. d.: öka; särsk.: skaffa l. lämna (en truppstyrka, förr äv. en härförare) ökat manskap o. d. Svart G1 55 (1561). Her Götstaff bleff dagliga förstärckt. Därs. 44. (Satan) winlägger sig ock städse om at förstärka och öka sin armée. Spegel Pass. 314 (c. 1680). (Jag) lät .. förstärka bevakningen. Landell Bligh 115 (1795). Oxenstjerna (vågade) icke företaga något mer, än att förstärka hertig Bernhard. Fryxell Ber. 7: 57 (1838). (Donatisterna hade) från början endast utgjort ett obetydligt antal, men småningom blifvit förstärkta med förrymda slafvar. Rydberg Ath. 189 (1859). Landstormen .. kan äfven, fast endast inom landets gränser, förstärka linjen och landtvärnet. Tingsten o. Hasselrot 43 (1902). — särsk.
α) (†) refl.: öka sig, ökas; särsk.: skaffa sig ökat manskap o. d. (jfr β). GR 2: 191 (1525). Huilkit partij sig .. gerne wele försterke acthendis draga in i samma förbundh eder oc andra. Därs. 6: 30 (1529). Böttiger i SAH 39: 211 (1864).
β) (†) med bestämning inledd av prep. till, angivande det antal till vilket en truppstyrka o. d. ökas l. uppbringas; äv. refl. (jfr α). GR 24: 431 (1554). Dacken hade försterckt sig mehra ähn thill 100 man. Brahe Kr. 33 (c. 1585). Grusinski ärnar förstärka sit folk till 200. Carl XII Bref 269 (1704). Fienden var ock blefven förstärckt til 18 fartyg. Nordberg C12 2: 674 (1740). Hallenberg Hist. 3: 200 (1793).
c) (†) i uttr. förstärka ngn på ngt, öka ngns tillgång på l. förråd av ngt. Så är till en godh Vttgång (av kriget) aff nödhen, att H: K: Mtt. på medell må blifwa försterckt. RARP 1: 173 (1632).
5) (†) öka (ngns) makt l. inflytande l. välstånd o. d.; refl.: öka sin makt osv.; i pass.: få ökad makt osv. Att thee thette riche med kiöpskatt besörgtt och åther förstärckett haffue. GR 1: 82 (1523). Salomo .. wardt j sitt Rike försterckt. 2Krön. 1: 1 (Bib. 1541; Bib. 1917: befäste sig .. i sin konungamakt). Att Staden vtaf sådana ränther och byrder åhrligen iw mher och mher förbättredt och förstärket blifwa må. Därs. 18: 10 (1546). Dalin Hist. 2: 421 (1750). HSH 16: 200 (1769).
6) öka intensiteten l. graden l. effekten av (ngt). Förstärka intrycket, värkan av ngt. Tegnér (WB) 6: 272 (1829). Personkrediten är .. förstärkt, då andra personer gå i borgen för hans förbindelse. Aldén Medb. 4: 90 (1885). Förstärka en magnet. Schulthess (1885). Erix EgenRadio 119 (1923). (†) Vid brännoffren bidrog saltet dertill, att köttet hastigare förtärdes genom förstärkta lågor. Ödmann StrFörs. 1: 137 (1799). — särsk.
a) med avs. på lösning o. d.: göra starkare, öka (procent)halten hos (ngt). De .. mindre vattenhaltiga, ”förstärkta” spritångorna gå vidare till afkylaren. 2UB 4: 559 (1899). Förstärkes blandningen ytterligare .., blir färgen violett. Östergren (1924).
b) med avs. på ljud l. ljus l. bild o. d.: låta framträda starkare, göra mera märkbar, hörbar, synlig osv. (Tranans stämma) förstärkes genom en egen mechanism i luftstrupen. Nilsson Fauna II. 2. 2: 49 (1834). Afsikten härmed (dvs. att kyrkfönster vidga sig inåt) var naturligtvis ljusets förstärkande. Hahr ArkitH 185 (1902). — särsk. fotogr. med avs. på fotografinegativ: göra kraftigare. Nyblæus Fotogr. 116 (1874). Om den erhållna bilden är för svag (tunn), kan den förstärkas. BonnierKL 4: 419 (1924).
c) i sht språkv. med avs. på ord l. uttryck. Talaren må .. icke anse sig förstärka detta tillrop (”o Gud”) med ett Ack! Ödmann AnvPred. 91 (1807). Samtalsspråket .. föredrager superlativen ock förser positiven med ett kraftigt förstärkande adverb eller prefix. Cederschiöld Skriftspr. 171 (1897).
d) med avs. på egenskap l. tillstånd o. d.: öka; stärka. Lehnberg Pred. 1: 196 (c. 1800). Der funnos storbönder, Jarlaättlingar .. med stolthet, svarande mot börden och förstärkt af rikedomen. Svedelius Norge 16 (1866). Ryktet om denna byhistoria .. förstärkte .. tron på, att doktor Müller var furstens alt förmående vän. Cederschiöld Riehl 1: 10 (1876). Att förstärka landtmannapartiets öfvervikt öfver städernas representanter. De Geer Minn. 2: 50 (1892). — särsk.
α) i numera obr. anv. (jfr β). Min krafft hon wardher försterkt genom swacheet. 2Kor. 12: 9 (NT 1526). Såå haffuer tw nw for then skul jnsett sacramentet, ath wij ther medh skole .. forsterkia woro troo. OPetri 2: 41 (1528).
β) (†) refl.: bliva starkare. Och försterckte sigh så .. thenna ogudachtiga sidhwenian, at hon ock om sidher wardt reknat för een lagh. LPetri SalWijsh. 14: 16 (1561).
1) tekn. till 6 o. 6 b: apparat för förstärkning av ljud(vågor) l. elektrisk ström o. d. Audionen verkar .. som både likriktare och förstärkare. 2NF 28: 751 (1918). Genom användning af vakuumrör som förstärkare i (radio-)mottagningsapparaterna kunde .. dessas räckvidd afsevärdt ökas. Därs. 38: 77 (1925). jfr LJUD-, STRÖM-FÖRSTÄRKARE m. fl.
2) fotogr. till 6 b slutet: vätska som användes till förstärkning av fotografinegativ. Roosval Schmidt 174 (1896).
Ssgr (till FÖRSTÄRKARE 1, tekn.): förstärkar- l. förstärkare-lampa. å radiomottagare: vakuumrör för förstärkning av den av antennen upptagna energien. Erix Radio 21 (1923).
Spalt F 3282 band 9, 1927