Publicerad 1927   Lämna synpunkter
FÖRSÅTLIG, adj.2; adv. -EN.
Ordformer
(-såt- 1635. -såte- 1628—1709. -ligit, sg. n. 1635)
Etymologi
[avledn. till FÖRSÅT, sbst.2]
(†) som göres med uppsåt, uppsåtlig. L. Paulinus Gothus MonPac. 778 (1628). Låta anteckna dem, som i en eller annan måtto emot denne Wår Stadga försåteligen fela och synda. Stiernman Com. 4: 1000 (1687). Försåteliga synder. Swedberg Cat. 783 (1709).
Avledn.: FÖRSÅTLIGHET, sbst.2, r. l. f. (†) uppsåt. Cavallin Herdam. 3: 279 (cit. fr. 1706).

 

Spalt F 3332 band 9, 1927

Webbansvarig