| Publicerad 1928 | Lämna synpunkter |
FÖRTRAV fö3r~tra2v l. fœ3r~, r. l. m. (Carlstedt Her. 3: 326 (1833) osv.) ((†) n. Brahe Kr. 42 (c. 1585), Strindberg Hems. 146 (1887)); best. -en (ss. n. -et); pl. (†) -er (Dalin (1852)).
1) (†) förhållande(t) att utgöra förtrav (i bet. 2), plats l. ställning framför en (marscherande) här l. truppavdelning. Petreius Beskr. 4: 10 (1615). Rytterna hade förtrafwet och kommo hastigt in vppå Fienden. Girs E14 46 (c. 1630). (Sv.) Förtraf, (lat.) Præcursio, præcursus. Schenberg (1739). — särsk. bildl.
b) företräde, försteg. Therföre, så hafwer Gudz kärlek medh retta .. itt förtraf til then naturliga obligation och thet första sätet vti Menniskian. Muræus Arndt 4: 175 (1648). Nordforss (1805).
2) mil. i fråga om marschkolonn l. marschkolonns avantgarde under frammarsch: till spaning o. skydd avdelad kavalleristyrka. Brahe Kr. 38 (c. 1585). En halff Mijhl när Wijborg, kom thet Ryska Förtrafwet, Fämtusend Man starck oförwarandes in vppå the Swenskas Sköldwacht. Girs G1 227 (c. 1630). Stenbock .. begaf sig själf fram åt förtrafven för att noggrannt undersöka danskarnes ställning. Oscar II V. 3: 39 (1865, 1892). Emedan förtrafvens uppgift företrädesvis är att se, om möjligt utan strid, tilldelas den i allmänhet ej artilleri. InstrBevaknTj. 1881, s. 15. Tingsten o. Hasselrot 55 (1902). jfr AVANTGARDES-, KOLONN-FÖRTRAV. — särsk. bildl. Brudsvennerna bildade förtrafvet. Strindberg Hems. 146 (1887). (†) Gudh (lät) honom til Kroppen först siuckna, hwilket är Dödzens Förtraff och Bodhbärare. LBenedicti Lijkpr. 24 (1616).
-SKVADRON. (förtrav- 1900. förtravs- 1908) från förtrav i marschriktningen avdelad skvadron med uppdrag att utföra spaning o. marschbevakning, eventuellt äv. terrängundersökning. FälttjRegl. 1900, s. 63.
B (mindre br.): FÖRTRAVS-CHEF, -SKVADRON, se A.
Spalt F 3418 band 9, 1928