Publicerad 1928   Lämna synpunkter
FÖR- ssgr (forts.):
(II 1 a δ) FÖR-TRYCKA, v.2 [jfr d. fortrykke, t. verdrucken] (†) trycka (ett ord o. d.) på ett oriktigt sätt; anträffat bl. i p. pf.: feltryckt. Rudbeck Atl. 3: 272 (1698). Därs. 609. —
-TRYCKARE, -TRYCKARINNA, -TRYCKELSE, -TRYCKERSKA, -TRYCKNING, se FÖRTRYCKA, v.1 avledn. —
-TRYT, n. (GR 4: 357, 434 (1527)) l. m.? (GR 29: 473 (1560)). (-trijt 1527. -tryt (-trydt) 1527—1769) [jfr ä. d. fortryd; sannol. ombildning av FÖRTRET i anslutning till FÖRTRYTA; jfr FÖR-TRÅT] (†)
1) förtrytelse, harm; jfr FÖRTRET 1 a. Kanske förtryt, och en för stor galle bidrager til din oro? Posten 1769, s. 624.
2) fiendskap, hätskhet; jfr FÖRTRET 1 a β. Effter han .. ännu lather sig förmerchie med all förtrydt och vedervilie emot osz. GR 29: 473 (1560).
3) = FÖRTRET 2 a. GR 4: 357 (1527). Likeuel göre j hans nade thet ena fortrijt på thet andre. Därs. 434.

 

Spalt F 3440 band 9, 1928

Webbansvarig